Ffrilansjournalist Staffan Dahllöf.
Ffrilansjournalist Staffan Dahllöf.

"Intellektuellt haveri av Bok & Bibliotek"

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

1. Temat för årets mässa är yttrandefrihet. Mässledningens beslut och argumentation – ”Vi har lyssnat på besökares, författares och partners starka reaktioner. Vi måste ta detta på allvar och backa ett steg och fråga oss om vi fattat rätt beslut.” – demonstrerar en total oförståelse för ett av yttrandefrihetens allra mest grundläggande element: Nödvändigheten att försvara rätten att framföra obehagliga, stötande och lögnaktiga påståenden, utan att för den skulle dela dem.

2. Påståenden som förbjuds eller förträngs bemöts i inte i sak men får leva vidare i sin egen bubbla. Den bubblan är numera stor. Mässledningen har med sitt beslut förstärkt den status som Nya Tider, Avpixlat, Svenskarna parti och andra har bland likasinnade att vara sanningssägare. Taktiskt sett är det urbota dumt. Strategiskt sett är det farligt.

ANNONS

3. Det är alltid de motbjudande, i flertalets ögon felaktiga och de kränkande påståendena som stoppas först. Därefter blir det lättare att rensa vidare i rabatten. Svenska Dagbladets ledarskribent Tove Lifvendahl konstaterar att ”vänsterextrema förlag med uttalat kommunistisk inriktning tillåts fortsatt”, dock utan att hon själv yrkar på avstängningar på den kanten. Det behövs inte, det kan andra göra.

4. Min inte särskilt kvalificerade gissning är att flertalet av opinionsbildare som mässledningen har lyssnat på ser Nya Tider som toppen av ett isberg och att det finns långt fler forum för förgripliga påståenden att hålla utanför Bok & Bibliotek i framtiden. Mässledningens principbefriade ”management by magkänsla” ökar sannolikheten för att så kommer att ske.

5. I mässans rikhaltiga om än aningen vattenkammande program på temat yttrandefrihet är det få inslag som sticker ut i den meningen att de kan tänkas utmana mässpublikens etablerade föreställningar. Niklas Orrenius kommer, gissar jag, tala förnuftigt om attentatsförsöket mot Lars Vilks i Köpenhamn. Lars Vilks är uppenbarligen inte själv inbjuden – skrivet med reservation för att hans eventuella deltagande hemlighålls av säkerhetsskäl – vilket förstås i sig är nog så talande om yttrandefrihetens villkor i Sverige. Vad i övrigt är, tycks av programmet att döma, vara tämligen oförargligt för andra än statsledningen i Turkiet och möjligen Ungern.

ANNONS

Beslutet är trist och räddhågset om än inte helt förvånande. Just så brukar danska kollegor, vänner och bekanta beskriva debattklimatet i Sverige, inte alltid baserat på sakargument. De argumenten har de fått nu.

Staffan Dahllöf

frilansjournalist i Köpenhamn

ANNONS