Som grundare av Froda möter jag dagligen utlandsfödda företagare som vill bygga en verksamhet i Sverige, men stoppas av språkbarriärer, krånglig administration och omedveten diskriminering. Men entreprenörsandan bromsas av otydliga regler och negativ särbehandling. Bland annat upplever dubbelt så många näringsidkare med utländsk bakgrund att det är svårt att växa genom extern finansiering. En trolig orsak är subjektiv bedömning när banker och statliga bolag avgör ett företags kreditvärdighet. Det är helt enkelt svårare för företagaren som inte passar in i en traditionell mall att få extern finansiering.
Utnyttja digitaliseringen
Tack vare digitaliseringen går det att få tag i mycket av den information som avgör ett företags kreditvärdighet automatiskt. Om vi utnyttjar den möjligheten kan den särbehandling som drabbar många utlandsfödda företagare minska – och Göteborgs småföretag få möjlighet att växa.
I tidningen Fokus sammanställning över de kommuner där det är bäst att arbeta hamnar Göteborg först på femte plats. Jag är säker på att de kommuner som stimulerar entreprenörskap genom att ge alla företagare lika möjligheter kommer att stiga på listan. Det kan handla om mentorskap och mötesplatser för företagare. Det kan också handla om finansiering på lika villkor.
En väg till integration
Alla nyanlända varken vill eller kan bli egenföretagare, men för många är en egen verksamhet en väg till integration i ett nytt land. Det ger individen en tillfredsställande vardag, skapar självkänsla och bidrar till Sveriges välfärd. Dessutom anställer egenföretagare ofta personer i sitt eget nätverk.
Under alla tider har vi gynnats av att entreprenörer kommit till Sverige. Hur många av de 3 321 nya svenskar som Göteborg tog emot förra året driver en egen verksamhet om fem år? Och hur många har de anställt?
Oliver Mohseni
vd Froda