Alternativet är att bygga upp ett försvar som är så starkt att det ensamt kan avhålla från ett stormaktsanfall. För ett land av Sveriges geografiska storlek och glesa befolkning skulle det vara ett omöjligt åtagande. Klokare är då att göra som våra grannländer. Danmark, Norge och Island är ursprungliga medlemmar av Nato, liksom flertalet av de länder vi samarbetar med i EU, skriver debattörerna.
Alternativet är att bygga upp ett försvar som är så starkt att det ensamt kan avhålla från ett stormaktsanfall. För ett land av Sveriges geografiska storlek och glesa befolkning skulle det vara ett omöjligt åtagande. Klokare är då att göra som våra grannländer. Danmark, Norge och Island är ursprungliga medlemmar av Nato, liksom flertalet av de länder vi samarbetar med i EU, skriver debattörerna. Bild: Magnus Frödeberg

Inled processen så att Sverige kan gå med i Nato så snart som möjligt

Rysslands invasion av Ukraina visar i blixtbelysning vad som är skillnaden mellan att tillhöra en försvarsallians och att stå utanför. Läxan för Sverige är entydig. Om det värsta händer och Sverige blir angripet utifrån, så måste vi veta att vi kan räkna på militärt stöd utifrån. Därför bör den svenska regeringen omedelbart kalla till formella partiöverläggningar med sikte på att föra Sverige in i Nato, skriver Nyamko Sabuni och Allan Widman, Liberalerna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Ryssland ställer ultimatum om att förfoga över en egen intressesfär. Och i den intressesfären ingår Ukraina – men också Sverige och Finland. Enligt de ryska kraven är det Ryssland, och inte Sverige, som ska avgöra vårt lands säkerhetspolitiska framtid.

Världens ögon är just nu riktade mot Rysslands överfall på sitt grannland. Oavsett krigets utgång kommer den värld som uppenbarar sig inte att se ut som förut. Den ryska regimens nakna revanschism är ett akut säkerhetshot mot alla länder i dess närområde.

Dagens ryska styre strävar efter att återskapa en rysk särställning i ett intresseområde. Det var detta som gällde efter att Jalta-överenskommelsen 1945 bekräftade Sovjetunionens säkerhetspolitiska överhöghet över östra Europa. Den överhögheten kollapsade med Warszawapaktens upplösning.

ANNONS

Svårt att hävda sig

Det är därför de ryska kraven gör att så mycket står på spel också för Sveriges del. Utan en fungerande europeisk säkerhetsordning kommer små länder utanför allianser att ha mycket svårt att hävda sig.

Artikel 5 i Atlantpakten, som ligger till grund för Natosamarbetet, innebär att medlemsländerna ger ömsesidiga säkerhetsgarantier vid anfall utifrån. Den säkerhetsgarantin gäller alla, även små länder som Litauen eller Estland. Som ickemedlem saknar däremot Sverige garantier.

Paradoxalt nog räknar många med att Sverige ändå får hjälp. Men det är inte alls säkert att någon kommer. Ukrainas läge visar skillnaden mellan att ha försvarsgarantier och att inte ha det.

Utan skydd utifrån är vi hänvisade till att försvara oss själva i händelse av anfall. Vårt försvar håller på att rustas upp, men det tar tid innan det är möjligt att försvara mer än en liten del av landet. Att trygga säkerheten i samverkan med andra länder borde vara ett självklart val.

Utan skydd utifrån är vi hänvisade till att försvara oss själva i händelse av anfall.

Alternativet är att bygga upp ett försvar som är så starkt att det ensamt kan avhålla från ett stormaktsanfall. För ett land av Sveriges geografiska storlek och glesa befolkning skulle det vara ett omöjligt åtagande. Klokare är då att göra som våra grannländer. Danmark, Norge och Island är ursprungliga medlemmar av Nato, liksom flertalet av de länder vi samarbetar med i EU.

ANNONS

Därför tog Liberalerna 1999 som första riksdagsparti ställning för ett medlemskap. Nu är behovet akut att gå från ord till handling.

Detta är desto mer angeläget som medlemskapsprocessen kommer att ta en viss tid även om vårt militära samarbete med Nato är redan nära och intensivt. Sverige är så kallad ”enhanced opportunity partner”, vilket ger utökad möjlighet till dialog och samarbete. Sedan lång tid har den svenska försvarsmakten utformat verksamheten så att samverkan med Nato – så kallad interoperabilitet – ska vara möjlig fullt ut.

Tänkbar ansökan

En majoritet i riksdagen är för att Sverige uttalar en Nato-option, det vill säga att vi klargör att en medlemsansökan är tänkbar någon gång i framtiden. Det vore en viktig signal, men ersätter inte ett medlemskap.

I både Finland och Sverige ökar det folkliga stödet markant för ett Natomedlemskap. Det skulle vara en stor fördel om båda länderna blir medlemmar i Nato samtidigt. I vårt östra grannland hålls nu partiöverläggningar om Natofrågan. Det är hög tid att samma sak sker också i Sverige.

Liberalernas inställning är att det brådskar för Sverige att bli medlem i Nato. Den svenska regeringen bör därför snarast inbjuda till formella partiöverläggningar med sikte på att förbereda för ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen. Parallellt behöver en svensk färdplan tas fram för att göra vägen till fullvärdigt medlemskap så kort som möjligt.

ANNONS

Efter över tjugo års nära samarbete med Nato är Sverige väl förberett. Att ta steget in i granngemenskapen borde vara en självklarhet. Sveriges säkerhet tryggas bäst genom ett fullvärdigt medlemskap i Nato.

Nyamko Sabuni (L) Partiledare

Allan Widman (L) Försvarspolitisk talesperson

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS