Slutreplik
1/3 Omplacera våldsamma och hotfulla elever
3/3 Darvik blundar för skolans misslyckade marknadsexperiment
5/3 Utmaningarna i skolan handlar om kränkande kultur - inte enstaka elever
Det finns mycket som fungerar bra i grundskolan i Göteborg men där finns också många utmaningar som vi måste våga ta tag i. Vi når inte kunskapsmålen, många elever lämnar grundskolan utan behörighet till nationella program, för mycket stök och oordning, en besvärande skolsegregation och många elever som kan lyckas betydligt bättre än de gör idag.
Socialdemokratisk skolideologi
Min uppfattning är att de problem vi ser idag till stor del kan härledas tillbaka till en socialdemokratisk skolideologi som säger att skolans primära syfte är att skapa jämlikhet, inte att förmedla kunskap till barn och ungdomar. Skolan har blivit en arena där alla samhällsproblem ska lösas och där det socialdemokratiska svaret på alla tillkortakommanden alltid är högre kostnader, fler vuxna i skolan och en mer tillbakadragen lärarroll.
Liberalerna anser istället att vi mycket tydligare måste fokusera på skolans kunskapsuppdrag. Det betyder att vi ska ha skolor där det finns en tillitsfull kultur mellan personal och elever men där elever som inte ställer upp på grundläggande ordningsregler får vara beredda på att under kortare eller längre tid få sin undervisning utanför den ordinarie klassen. Läraren måste, för att kunna återfå sin auktoritet, ges förutsättningar att kunna bedriva sin undervisning i en ordnad och strukturerad miljö.
Inkluderingstanken en björntjänst
Jag anser också, och här har säkert Viktoria Tryggvardottir Rolka (S) en annan uppfattning, att inkluderingstanken gått för långt i svensk skola. Skickliga lärare kan göra underverk men, hur skicklig hen än är, går det inte att genomföra en lektion i en klass med ett stort antal elever med särskilda behov. Dessa elever måste vi, åtminstone en del av tiden i skolan, hjälpa i andra undervisningsgrupper än den ordinarie klassen. Annars kommer både dessa elever och deras klasskamrater att få en förstörd undervisning och missa kunskapsmålen.
Alla blir lidande under den fina parollen om inkludering. Slutsatsen för Liberalerna är att vi bör använda särskilda undervisningsgrupper i större utsträckning, prioritera speciallärare framför specialpedagoger och förstås sätta läraren i centrum i klassrummet.
Tryggvardottir Rolka försöker i sin artikel härleda alla problem i den göteborgska grundskolan tillbaka till etablerandet av friskolor. För Liberalerna är inte en mångfald av skolor ett problem. Knappt var fjärde grundskoleelev i Göteborg går i en friskola men naturligtvis ska friskolor som inte står bakom grundläggande demokratiska värderingar stängas. Vår sammantagna bild är dock att friskolorna utgör ett värdefullt inslag och vi bejakar seriösa aktörer som kan garantera en hög kvalitet.
Resurser är viktiga men inte allt. Pengarna måste användas rätt i en organisation som präglas av kunskap, professionalism och där lärarens auktoritet är central.
Avslutningsvis: resurserna till grundskolan i Göteborg har aldrig varit större än nu. Alliansen och Liberalerna har gjort historiskt stora tillskott och bara för det här året tillförde vi 300 miljoner kronor utöver (!) kompensation för inflationen. Resurser är viktiga men inte allt. Pengarna måste användas rätt i en organisation som präglas av kunskap, professionalism och där lärarens auktoritet är central.
Axel Darvik, skolkommunalråd (L) och ordförande grundskolenämnden