Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ett av alla företag som har gjort sig av med alla konsulter är Volvo. Med en förändrad bestämmelse i förslaget om korttidspermitteringar hade de inte behövt göra det, skriver debattören. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Ett av alla företag som har gjort sig av med alla konsulter är Volvo. Med en förändrad bestämmelse i förslaget om korttidspermitteringar hade de inte behövt göra det, skriver debattören. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Inkludera visstidsanställda och konsulter i permitteringsstödet

Igår redovisades de högsta arbetslöshetssiffrorna någonsin under en månad. Och det blev än tydligare att regeringens krispaket inte kommer att räcka. Vi måste höja taket och inkludera även tillfälligt anställda i permitteringsförslagen, skriver Jakob Forssmed, ekonomisk politisk talesperson Kristdemokraterna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige står snabbt inför en djup och allvarlig ekonomisk kris. Regeringen presenterade igår ökade möjligheter att få a-kassa för en del av dem som saknar eller har svagt sådant skyddsnät, liksom arbetsmarknadsstöd och fler utbildningsplatser. Det är i grunden bra.

Men det är samtidigt förvånande att regeringen inte fullt ut nyttjar de krisverktyg som finns för att undvika arbetslöshet. Förslaget om korttidspermitteringar, som ger kostnadslättnad för företag och minskad risk att arbetstagare förlorar sina jobb, är ett viktigt krisverktyg men är inte utformat för en kris av den magnitud vi nu ser. Det behöver därför nu skalas upp - och förändras. Lönetaket bör höjas så att fler yrkesgrupper omfattas fullt ut och den möjliga permitteringsgraden utökas till 90 procent.

Fler företagsnedläggningar

Men permitteringsstödets själva konstruktion är också behäftat med ett problem som bidrar till fler företagsnedläggningar och arbetslösa och som därför snabbt borde åtgärdas: i förslaget finns en bestämmelse som ställer krav på att företag som vill nyttja korttidspermitteringsstödet ska säga upp personal som inte har fast anställning. I regeringens proposition anges att ”Arbetsgivaren ska också ha uttömt tillgängliga åtgärder för att minska kostnaderna för arbetskraft. Sådana åtgärder kan handla om …//… uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk till exempel konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal.”

All personal med vikariat, visstidsanställning eller provanställning, liksom konsulter, ska alltså först sägas upp om inte företaget kan påvisa att de är verksamhetskritiska, vilket sedan Tillväxtverket har att avgöra.

Försena besked

Men vem är verksamhetskritisk i den värsta ekonomiska kris vi upplevt i modern tid? Propositionen erbjuder ingen vägledning. I stället uppstår betydande osäkerhet, liksom en uppenbar risk för fördröjning av beslut, vilket kan försena besked och utbetalningar.

Redan nu ser vi en tydlig effekt av denna bestämmelse: företag säger i stor skala upp tillfälligt anställda och avslutar konsultuppdrag för att vara säkra på att få ta del av korttidspermitteringsstödet för tillsvidareanställda. Det leder till dramatiska konsekvenser för tjänsteföretag med kvalificerade konsulter såsom ingenjörer och ekonomer, särskilt som många av dessa på grund av regelverket i övrigt kan ha svårt att själva nyttja permitteringssystemet.

Därför har jag agerat i Finansutskottet för att denna bestämmelse ska pausas under 2020, men en majoritet säger nej. Det är beklagligt, inte minst eftersom det framgår av OECD:s utvärderingar att just de med tillfälliga anställningar drabbas hårdast i en kris.

Sverige gör tvärtom

Flera länder som under finanskrisen hade system för korttidspermittering och inte hade inkluderat exempelvis tillfälligt anställda - gjorde det efter hand när konsekvenserna blev tydliga: den breda lågkonjunkturen gjorde det svårt att hitta mer högproduktiva jobb, samtidigt som den sociala kostnaden för arbetslöshet riskerade att bli hög. Men Sverige gör nu tvärtom.

Under beredningen har det hänvisats såväl till balans på arbetsmarknaden och till att beredningsunderlag saknas. Men det senare är inte helt korrekt. Det är nämligen så att det system för korttidspermitteringar (korttidsarbete) som infördes 2014, och som nu är vilande för att kunna aktiveras av regeringen i en synnerligen djup lågkonjunktur, saknar den begränsande bestämmelse som nu ingår i regeringens lagförslag. Tvärtom så framhöll såväl utredningen 2012 som propositionen 2013 att alla anställningsformer bör omfattas. Inte heller finns något krav på att alla konsulter som inte är verksamhetskritiska ska ha sagts upp.

Cementera skillnader

Bestämmelsen härrör istället från den utredning som den s-ledda regeringen tillsatte 2018 för att göra stödet ”mer konkurrenskraftigt”. Det går möjligen att förstå paragrafen i ”fredstid”, men i en lågkonjunktur av den magnitud som vi nu ser bidrar detta i första hand till ökad utslagning samt cementerade och förstärkta skillnader på arbetsmarknaden.

För att näringslivet inte ska skadas i onödan och för att värna dem med en svagare ställning på arbetsmarknaden måste nu regeringen omgående agera genom att tillfälligt ta bort den skadliga bestämmelsen.

Det behövs än fler åtgärder, men att förstärka och förbättra förslaget till kortidspermitteringar skulle kunna göra stor skillnad – inte minst för alla de ungefär 800 000 personer som har någon form av tidsbegränsad anställning. Men det brådskar.

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)