Inget syfte att nedvärdera rörelsen mot Västlänken

Barbara Lindell, Trädplan Göteborg, kritiserar vårt reportage för att ha varit nedvärderande, både mot trädkramarna och mot rörelsen mot Västlänken. Vi håller inte med om beskrivningen, skriver Carina Holmberg och Nina Benner, SR Ekot.

ANNONS
|

Replik

Trädkramare, 24/10

Förra söndagen sände SR Godmorgon, världen! ett reportage om hur och varför stora infrastrukturprojekt ofta ger upphov till proteströrelser. De senaste decennierna har vi sett många exempel på detta: mot tunneln genom Hallandsåsen, Öresundsbron, Botniabanan, och nu senast Västlänken i Göteborg. I reportagets uppmärksammades också att det gått 30 år sedan den kanske mest spektakulära protesten – trädkramarnas aktioner mot bygget av E6:an genom Bohuslän.

Var inte syftet

Barbara Lindell, Trädplan Göteborg, kritiserar reportaget för att ha varit nedvärderande, både mot trädkramarna och mot rörelsen mot Västlänken. Det var inte syftet med reportaget, och vi håller inte med om beskrivningen.

ANNONS

Vår idé var att sätta en aktuell händelse i ett större perspektiv, en vinkel som växte fram under arbetet med reportaget. Olika personer kom till tals, bland annat motståndare mot Västlänken som tydligt argumenterade för sin syn på byggplanerna och deras konsekvenser för Göteborg. Idéhistorikern Sverker Sörlin gav en förklaring till varför lokalt engagemang ofta blir så starkt i frågor som denna. Han gjorde också en historisk och symbolisk analys av begreppet ”trädkramare” och dess effektivitet som ickevåldsmetod.

Västlänken och protesterna mot den har uppmärksammats i flera inslag i Sveriges Radio, och bevakningen av den kommer att fortsätta.

Carina Holmberg

reporter på Ekot i Göteborg

Nina Benner

gruppchef för Ekots helgprogram

ANNONS