Replik
Radioaktivitet, 2/4
På GP Debatt den 2 april skriver Geraldine A Thomas och John CH Lindberg om säkerhetskrav på de svenska reaktorerna och de kallar Strålsäkerhetsmyndighetens krav på oberoende härdkylning för ett ”panikartat svar efter Fukushima”. Med anledning av detta vill vi göra ett förtydligande.
Det stämmer att Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att alla svenska kärnkraftreaktorer ska ha installerat ett system för oberoende härdkylning senast den 31 december 2020. Det är dock en rejäl missuppfat
tning att detta skulle vara ett panikartat svar på kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi.
I Sverige diskuterades oberoende härdkylning redan i början av 2000-talet i samband med arbetet med moderna konstruktionskrav för kärnkraftreaktorer, vilket resulterade i SKI:s föreskrift om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer. I dag återfinns de i SSM:s föreskrifter.
Ökar skyddet avsevärt
Bedömningen som gjordes då var att kunskapsläget inte var tillräckligt moget för ett beslut. Frågan utreddes därför ytterligare och utredningen slutfördes år 2009. Något beslut hann dock inte fattas före kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi i mars 2011.
Efter uppdatering av utredningen, för att även inarbeta lärdomar från Fukushima, fattade Strålsäkerhetsmyndigheten i slutet av år 2014 beslut som ställde krav på införande av system för oberoende härdkylning för samtliga svenska kärnkraftreaktorer senast år 2020. Systemet kommer att avsevärt öka reaktorernas skydd mot händelser som innebär extrem yttre påverkan.
Strålsäkerhetsmyndighetens har ett samlat ansvar inom områdena strålskydd, kärnsäkerhet, fysiskt skydd och nukleär icke-spridning. Därför ställer vi krav på att kärnkraftverken i Sverige drivs på ett strålsäkert sätt och att säkerheten vid anläggningarna upprätthålls och utvecklas. Beslutet om införande av oberoende härdkylning är ett led i detta arbete.
Michael Knochenhauer
avdelningschef, Avdelningen för kärnkraftssäkerhet, Strålsäkerhetsmyndigheten