Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det krävs bättre incitament för att locka unga att ta steget att komplettera sin behörighet och läsa vidare till ingenjör, skriver debattören.

Ingenjörsbrist hotar samhällsutvecklingen

Många ingenjörsutbildningar saknar i dag studenter trots ett stort framtida behov av sådan arbetskraft. Bättre studievillkor och bättre samverkan mellan skolorna och arbetslivet måste till för att vända trenden, skriver Andreas Brendinger, Sveriges Byggindustrier Väst.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Bristen på ingenjörer är ett samhällsproblem. Svenska anläggnings- och byggföretag samt konsultföretag har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Detta leder bland annat till att samhällsutvecklingen bromsas. Söktrycket till samhällsbyggnadssektorns ingenjörsutbildningar är för lågt. Många ingenjörsutbildningar saknar studenter trots ett stort framtida behov av sådan arbetskraft. Andelen 15-åringar minskar dessutom under ett antal år framöver vilket innebär risk för ännu färre sökande till ingenjörsutbildningarna. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2011 väntas efterfrågan på ingenjörer år 2030 att överstiga tillgången med 50 000 personer.

Det behövs nu starka incitament för att få fler unga att studera vidare till ingenjör. Från yrkesprogrammens utbildningar har över 85 procent av studenterna grundläggande behörighet för högskolestudier. De skulle kunna lockas att studera vidare.

Finns en stor potential

Många andra unga har valt att följa vuxenvärldens standardrekommendation till dem ”som inte vet vad de vill” och har då valt det samhällsvetenskapliga programmet. Hela 95 procent av dessa har grundläggande behörighet för högskolestudier. Det finns alltså en potential och i många fall ett stort antal arbetslösa ungdomar som skulle kunna kvalificera sig ytterligare för att kunna komma in på högskolans tekniska utbildningar.

Det krävs därför bättre stimulans för att locka unga, som snabbt vill komma ut i arbetslivet, att ta steget och komplettera sin behörighet och då gärna i samverkan mellan arbetsförmedling, vuxenutbildning, högskolor och studiefinansieringssystemet. En sådan satsning var NT-SVUX modellen som var väldigt lyckosam under 1990-talet.

Sveriges Byggindustrier vill bland annat:

  • Återinföra förmånliga studievillkor till arbetslösa ungdomar som väljer tekniska utbildningar. Genom att underlätta för dessa ungdomar att komplettera sina betyg och ge dem motiv att söka in på en ingenjörsutbildning vill vi bidra till att lösa en hotande ingenjörsbrist.

  • Underlätta för ungdomar som valt ”fel gymnasieutbildning” eller behöver komplettera sina betyg på Komvux.

Bättre samverkan krävs

Lärosätena runt om i landet måste också bli bättre på att aktivt samverka med arbetslivet för att skapa bättre förutsättningar för studenterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan inte vara rimligt att eleverna genomgår 15–18 års studier för att bli ingenjör/blivande ledare och aldrig får någon form av exempelvis praktik ute i företagen. Samverkan ger kvalitet och relevans i utbildningen och förbättrar jobbmöjligheterna efter examen. Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär bland annat en samordning mellan produktionssystemet och utbildningssystemet där utbildning och arbete integreras och att en samordning sker av lärandet i yrket på en arbetsplats med det kursplanestyrda individuella högskolelärandet. AIL utgör också en koppling mellan formellt, internationellt lärande och informellt och spontant lärande något som innebär flera fördelar:

  • Det ger en rekryteringsväg som leder till arbete (en genväg till jobb i många fall).

  • Studenterna för med sig kunskap ut i arbetslivet under studietiden.

  • Förståelsen för den akademiska kunskapen ökar om studenterna kan relatera denna till den egna praktiska erfarenheten på arbetsplatsen.

  • Den ”tysta kunskapen” förs lätt över från äldre medarbetare med erfarenhet till de nya unga medarbetarna i företagen.

Sveriges Byggindustrier vill därför:

  • Att alla högskoleutbildningar skall arbeta med praktik i form av arbetsintegrerat lärande (AIL) under studietiden där arbetslivskontakter knyts och chansen till ett snabbt insteg på arbetsmarknaden ökar.

  • Att studenter redan före valet av studieinriktning får information om hur man under utbildningen får kontakt med näringslivet.

Andreas Brendinger

regionchef Sveriges Byggindustrier Väst