En dålig ljudmiljö stör undervisningen och barn med hörselnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hör till de som drabbas hårdast, skriver debattörerna.
En dålig ljudmiljö stör undervisningen och barn med hörselnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hör till de som drabbas hårdast, skriver debattörerna.

Ingen studiero utan tillgängliga lärmiljöer

Många elever exkluderas i skolan på grund av otillgängliga lärmiljöer, till exempel av högljudda lektioner i gamla skolbyggnader. Om våra elever ska få bättre studiero och resultat behöver lärmiljöer utformas utifrån alla elevers behov, skriver Ida Cederlund, Elisabeth Wallenius och Diana Chafik.

ANNONS

”En skola präglad av trygghet och studiero är en rättighet för alla elever”. Så inleds regeringens föreslagna nationella plan för trygghet och studiero. Men efter sommaren återvänder var tredje elev till klassrum med oljud och oordning, enligt Pisa-undersökningen.

Flera av planens förslag handlar om disciplinära åtgärder. Vi menar att mer fokus behöver läggas på förebyggande arbete. Skolan behöver kompetensen för att möta elevernas varierande behov. Dessutom är de fysiska lärmiljöerna i för dåligt skick. När Specialpedagogiska skolmyndigheten gjorde akustikmätningar fann de att enbart ett av fem klassrum uppfyller Boverkets minimikrav.

Inkluderande lärmiljöer

En dålig ljudmiljö stör undervisningen och barn med hörselnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hör till de som drabbas hårdast. Skolor och huvudmän måste arbeta systematiskt för att skapa mer inkluderande lärmiljöer oavsett om det gäller den pedagogiska, psykosociala eller fysiska miljön.

ANNONS

En del i lösningen är principen om universell utformning, som innebär att alla elevers behov ska finnas med i kalkylen redan från början när skolor och lärmiljöer utformas. Inom pedagogiken finns ett motsvarande ramverk, Universell design för lärande.

Att bygga utifrån universell utformning motverkar exkludering av stora elevgrupper. Det gynnar alla elevers hälsa och inlärning och blev ett krav vid nybyggnation när Sverige accepterade FN:s Funktionsrättskonvention.

Här är våra förslag för bättre studiero:

1. Förverkliga en inkluderande utbildning för alla elever. Riksdagen måste driva på för alla elevers rätt till inkluderande utbildning. I dag når många elever inte målen i skolan, bland annat beroende på bristande stöd och en otillgänglig lärmiljö.

2. Ta fram en nationell handlingsplan som utgår ifrån universell utformning. Regeringen och ansvariga myndigheter behöver konkretisera för skolans huvudmän hur det förebyggande arbetet ska se ut. För alla elevers studiero bör universell utformning vara en ledstjärna.

3. Stärk kompetensen i skolan. Säkerställ att skolpersonalen har rätt kunskap och verktyg för att framgångsrikt möta alla elevers behov av en inkluderande lärmiljö.

Att skapa lärmiljöer utifrån alla elevers behov är en långsiktig investering i våra barn och därmed i vår gemensamma framtid.

Nu är det upp till politiker och skolans huvudmän att ta ansvar. Att skapa lärmiljöer utifrån alla elevers behov är en långsiktig investering i våra barn och därmed i vår gemensamma framtid.

ANNONS

Ida Cederlund, konceptutvecklare för utbildningslokaler på Ecophon

Elisabeth Wallenius, ordförande, Funktionsrätt Sverige

Diana Chafik, projektledare Rätt från början, Funktionsrätt Sverige

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS