Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ingen plats för hedersförtryck i Göteborg

Vi socialdemokrater har länge drivit på för att Göteborgs stad ska ta fram en tydlig plan mot hedersförtryck. För oss handlar detta om att skapa ett effektivt verktyg för stadens medarbetare att använda. Vi kommer inte nöja oss med mindre, skriver Ann-Sofie Hermansson (S) och Marina Johansson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Göteborgs stads nya plan mot hedersförtryck är snart klar. För att den ska bli effektiv måste den vara starkt verklighetsförankrad i problembeskrivning och problemlösning. Analysen behöver vara rak, ärlig och korrekt. Ska man kunna ta krafttag mot hedersförtrycket går det inte att relativisera, bortförklara eller bädda in det i luddiga formuleringar. Åtgärdspaketet behöver vara skarpt. Det är konkreta insatser och reella resultat som räknas.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Trivialiserar allvarlig problematik

Debatten om hedersförtryck blir ofta märkligt akademisk. Ett exempel är striden om begreppet ”intersektionalitet”. Detta kan vara ett rimligt analysredskap för att synliggöra att det kan finnas flera olika, ofta samverkande, strukturer av över- och underordning. Hedersförtryck kan ha många olika inslag. Men begreppet har tyvärr ofta använts för att trivialisera en mycket allvarlig problematik. Vissa går så långt som till att hävda att hedersförtrycket knappt existerar. Att på det viset spela ner och skyla över är helt fel.

Med detta sagt är det inte teorin, utan praktiken – att faktiskt få stopp på hedersförtrycket – som är det viktiga. Det kräver en klar och tydlig plan. Det sociala arbetet måste ha stadga och ramar. Annars lämnas medarbetarna i en relativistisk dimma, utan fungerande verktyg för att beskriva och hantera de problem de möter. Den givna utgångspunkten för planen är de friheter, rättigheter och skyldigheter som gäller för oss alla genom svensk lagstiftning.

Alla parallella rättssystem måste systematiskt motverkas

Kvinnlig könsstympning är, för ett exemplifiera med ett utbrett hedersrelaterat problem, förbjudet enligt lag. Att konsekvent, utan att glida eller relativisera, bygga det praktiska arbetet på detta faktum ger respekt och är till hjälp i olika situationer. Inte minst är det ett stöd för personer i aktuella miljöer som jobbar för att denna brutala tradition ska brytas. På samma vis går det att agera när det gäller de flesta former av hedersförtryck. Genom att skapa respekt för lagstiftningen, som vi alla beslutar om i demokratisk ordning, går det att komma långt.

Ett socialt kontrollsystem

Planen mot hedersförtryck måste genomsyras av att det handlar om ett socialt kontrollsystem som ofta involverar släktingar, vänner, bekanta och okända. Hedersförtryck kan inte reduceras till ”våld i nära relationer” och är inte alltid knutet till en enskild individ. Detta gör uppgiften större och svårare. Planen måste även kunna hantera relationer utanför familjen: i skolan, på arbetsplatsen, i offentliga rum etcetera. Att hederskulturen öppet utmanar det demokratiska samhällets normer och värderingar gör det extra viktigt att de offentliga institutionerna tar avstånd från och bekämpar den – hur och var den än visar sig.

Hedersförtrycket drabbar väldigt många människor. Unga kvinnor och hbtq-personer är särskilt utsatta, men även män och äldre drabbas av våld, hot och social kontroll som utgår från idéer om klanens eller släktens ”heder”. Detta är fullständigt oacceptabelt. Samhället ska vara öppet och generöst gentemot en fantastisk mångfald av kulturer och traditioner. Men det ska aldrig någonsin acceptera förtryck.

Utöver att slutversionen av planen bör ges denna generella inriktning menar vi att tre specifika faktorer nu behöver uppmärksammas. Dels är det viktigt att insatserna mot hedersförtryck kopplas ihop med stadens arbete mot parallella strukturer. Alla parallella rättssystem måste systematiskt motverkas. Dels bör förskolan lyftas som en betydelsefull plattform för förebyggande åtgärder och för att tidigt upptäcka problem. Dialogen med föräldrar och barn måste vara glasklar från start. Dels är det angeläget att arbetet mot kvinnlig könsstympning, som tenderar att få för lite uppmärksamhet, ges hög prioritet. Detta är ett mycket allvarligare problem än många tror.

Skapa effektiva verktyg

Vi socialdemokrater har länge drivit på för att Göteborgs stad ska ta fram en tydlig plan mot hedersförtryck. Trots hårt motstånd lyckades vi få igenom beslutet i kommunstyrelsen förra året. För oss handlar detta om att skapa ett effektivt verktyg för stadens medarbetare att använda. Vi kommer inte nöja oss med mindre.

Ann-Sofie Hermansson (S)

kommunstyrelsens ordförande

Marina Johansson (S)

ordförande social resursnämnd och kommunalråd