Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ingen bildning på 50 skoltimmar

Vi är absolut inga motståndare till bildning, tvärtom. Men vi delar inte Gustav Fridolins (MP) uppfattning om hur man blir bildad, skriver företrädare för Alliansen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Bildning, 19/4

Sverige behöver mer kreativitet. Allt fler yrken innehåller också estetiska dimensioner. Design blir till exempel viktigare i såväl varor som tjänster. Därför ser vi gärna att estetiska perspektiv får större utrymme i skolan.

Vi menar också att bildningsidealet måste stärkas i Sverige. De åtgärder för att återupprätta kunskapsskolan, stimulera läsning och skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv som alliansen genomfört och vill genomföra innebär inte att människor automatiskt blir bildade. Men förutsättningarna förbättras och det är väl ungefär så långt man kan nå med politiska medel. Därtill behövs en mer positiv syn på bildning i samhället.

Sannolikt än viktigare

Klassisk bildning – i betydelsen av ett lärande som syftar till förädling av hela människan – är viktigt. Och det blir sannolikt än viktigare i ett samhälle som förändras snabbt, som präglas av mångfald och som blivit mindre förutsägbart. Vi behöver ha en egen plattform av kunskap, en förmåga att förstå och tolka sig själv, andra och vår samtid.

Det är bra om många elever läser estetiska ämnen på gymnasiet. Men det måste inte vara obligatoriskt för alla på alla program. På en del utbildningar kan man med fördel få in estetiska perspektiv i andra ämnen. Däremot menar vi att det inte behöver vara ett eget obligatoriskt ämne för alla på alla gymnasieprogram. För många elever är det allra viktigast att faktiskt lyckas med gymnasiet. Där finns tyvärr mycket kvar att göra. Var tredje elev klarar inte gymnasiet.

Mycket vidare begrepp

För detta besked kallas vi av utbildningsministern ointresserade av bildning. Vi har förvisso infört mer kultur i skolan genom skapande skola. Det nämner inte Fridolin. Vi har sett till så att elever får fler historietimmar. Det nämner inte Fridolin. Vi har gjort insatser för att förbättra undervisningen i svenska. Det nämns inte heller.

Att definiera bildning som det man får på en kort kurs i estetiskt ämne i gymnasieskolan är Fridolin sannolikt hyfsat ensam om. Det regeringen föreslår motsvarar ungefär 50 gymnasietimmar fördelade på tre år. Det är ungefär 17 timmar per år. Vi tycker i stället att det ska vara obligatoriskt i vissa program men möjligt att välja till på andra. Bildning skapas inte genom 45 minuters bild eller musik på gymnasiet utan är ett mycket vidare begrepp.

Einstein konstaterade att ”det kvickhuvud tog inte fel som definierade bildning som det man har kvar när man har glömt allt man fick lära sig i skolan”. Vår syn på bildning ligger närmare Einsteins än Fridolins.

Christer Nylander (L)

vice ordförande utbildningsutskottet

Erik Bengtzboe (M)

utbildningspolitisk talesperson

Ulrika Carlsson (C)

utbildningspolitisk talesperson

Annika Eclund (KD)

utbildningspolitisk talesperson