Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Inga semlor utan lärlingar

I dag är det fettisdagen och 60 procent av oss svenskar avnjuter en god semla. Men passa på att njuta. Bageribranschen är i stort behov av yrkeskompetens, samtidigt som antalet elever inom yrkesutbildningarna sjunker snabbt, skriver Urban Nyberg,Västra Sveriges Bagare & Konditorer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Urban Nyberg, Västra Sveriges Bagare & Konditorer

Statusen sviktar inom de svenska yrkesjobben. Enligt en statlig utredning uppmuntrar endast sex procent av svenska föräldrarna sina barn att välja yrkesutbildningar. På kontinenten ser det annorlunda ut. Yrken som bagare och konditorer har där fortsatt hög status och yrkesutbildningarna utgör en stabil grund inför arbetslivet, utan att förhindra framtida utbildningsvägar.

Vi föräldrar borde diskutera framtid med våra ungdomar, på ett nyanserat sätt. Att som ung och vilsen ha med sig en yrkesutbildning in i arbetslivet är fördelaktigt, något många varken utnyttjar eller förstår.

Sett till europeiska system, i synnerhet tyska och österrikiska, har företag fått förtroendet att påverka utbildningen – som huvudmän. Något som bidrar till att säkra kvalitet, men framförallt efterfrågan på yrkesutbildningarna. Det syns. Europeiska undersökningar visar att 53 procent av österrikarna i åldrarna 18–35 år har god erfarenhet från lärlingsutbildningar, en siffra som hemma i Sverige motsvarar ynka sju procent.

Ensidigt komponerat

Det svenska lärlingssystemet däremot, är ensidigt komponerat efter skolans recept på utbildning. Inte efter vad elever och arbetsmarknad efterfrågar. I dag ställs företag mot orimliga kompensationer och krav på kollektivavtal, vilket utesluter många drivande företagare. Speciellt inom vår bransch, där vi har många små viktiga konditorer och bagare verksamma.

I samband med alliansregeringens försöksverksamhet till lärlingsutbildningen för ett par år sedan, och Skolverkets bidrag till kommunala skolor då, gick endast 14 procent av den 80,3 miljoner kronor stora kakan till företagarna. Till handledarna blev bara smulorna kvar, en procent. Den största delen fastnade alltså hos huvudmännen.

Ödelägger hela branscher

I dag faller det ofta på yrkeslärarens kateder att hitta lärlingsplatser för sina elever. Någonting som inte bara visar på företagens ovilja att vända sig till lärlingsutbildningarna, men som också visar att lärarnas undervisningstid tar stryk. Fortsätter utvecklingen så här kan snart hela branscher och en utbildningsform vara ödelagd.

Såklart kan inte ett tyskt eller österrikiskt lärlingssystem kopieras rakt av. Men skulle företagen bli huvudmän för sin yrkesutbildning, kan branschen i stället upphandla den teoretiska delen av skolan. På så sätt slipper skolorna investera i dyr utrustning och lokalytorna kan minska, men framförallt kan skolan fortsätta fokusera på sin expertis – teori.

Två flugor i samma smäll

Skulle näringslivet ges förtroendet för huvudmannaskapet slår vi två flugor i en smäll. Eleverna får rätt utbildning ute i verkligheten hos företagen, som därmed måste investera och ligga i framkant för att klara konkurrensen. Något som i sin tur leder till mer välutbildade elever och företag som vågar växa. Så vinner vi tillbaka yrkesstoltheten.

Det ironiska i det hela är att samtliga riksdagspartier är positivt inställda till lärlingsutbildningar, ändå står vi där vi står. Så, när du berörda minister i dag köper dig en fettisdagsbulle som många av oss andra, köp då en semla på ditt lokala konditori och tänk över vårt förslag, en gång till.

Urban Nyberg

Västra Sveriges Bagare & Konditorer