Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Peter Danielsson, utredare Skona Göteborg, Föreningen Nej till Västlänken och Carina Bulić, utredare Skona Göteborg, samordnare i Stoppa Västlänken Nu.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Inga besked från Trafikverket om kapaciteten

Trafikverket har nu i två repliker haft möjligheten att bevisa att Västlänken ger fler tåg än dagens station ensam, men inte ens försökt, skriver Carina Bulić och Peter Danielsson, Skona Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Göteborg C, 29/6, 1/7, 5/7 och 10/7

Bengt Rydhed, Trafikverket, väljer att upprepa samma mantra om 2012 års överbelastningsförklaring av Göteborg C och opreciserade formuleringar om ”framtiden”. Rydhed åberopar även att det är ”välkänt” att Göteborg C är fullt utnyttjad, men detta stöds inte i någon dokumentation, inte heller i 2018 års tågplan.

Bengt Rydhed har inte heller lyckats förklara:

  • Varför Trafikverket, mot bakgrund av den påstått akuta kapacitetsbristen, väljer att bygga en tunnel som stryper den totala kapaciteten jämfört med dagens station.
  • Varför man, mot samma bakgrund, inte genomför de utpekade lönsamma åtgärderna att öka stationens kapacitet, däribland att börja trafikera ett befintligt spår.
  • Varför Göteborg C klarar två tåg mer per timma och riktning i maxtimman år 2018 än jämfört med 2017 om stationen är maximalt utnyttjad.
  • Varför Trafikverket påstår att ”störningar med stora förseningar är vanliga" när tåg som frekvent trafikerar Göteborg C har näst högst punktlighet i landet.
  • Hur de av Västlänken skapade flaskhalsarna i Olskroken och Almedal ska kunna anpassas till utbyggnad av de ingående banorna utan att lösningar för detta utretts.
  • Varför stationerna i Haga och Korsvägen byggs tvåspåriga om Västlänken är ”anpassad för framtiden”.

Bengt Rydhed har inte heller korrigerat uppgiften i GP-artikeln "Göteborgs central byggs om" (8/1-2007) att stationens kapacitetstak är 40 tåg per timma och riktning. Därmed klarar stationen många fler än årets 27.

Det är vidare oklart varför ”att öka tillgängligheten till olika delar av staden” skulle vara en förutsättning för ökad tågtrafik. Den enda nya tågtrafik som faktiskt tillkommer är den mellan Haga och Almedal. Nyttan av femminuterstrafik på denna sträcka torde vara marginell.

Ingen ökad kapacitet

Den uppmärksamme läsaren noterar att Rydhed framhåller behovet av ökad tågtrafik, men ingenstans tillstår att Västlänken åstadkommer detta.

Syftet med Västlänken är inte att ”skapa mer kapacitet i navet Göteborg C” utan att ”öka järnvägens kapacitet så att resandet i Göteborg och Västsverige underlättas”. Varken tågoperatörer eller tågpendlare har någon nytta av fler tomma spår vid Göteborg C, utan efterfrågar rimligen ökad turtäthet, något Västlänken inte ger.

Faktum kvarstår: Syftet med Västlänken motverkas i själva verket av just Västlänken och det till ett mycket högt pris, såväl monetärt som miljömässigt. Detta är ett av våra viktigaste skäl att pröva Västlänken mot miljöbalkens regler.

Carina Bulić

utredare Skona Göteborg,

samordnare i Stoppa Västlänken Nu

Peter Danielsson

utredare Skona Göteborg,

Föreningen Nej till Västlänken