Nyligen öppnade Göteborgs skolor efter sommarlovet. För de flesta innebär skolstarten att man kan se fram emot en ny termin med klasskamraterna, även om det är tråkigt att sommaren är slut. Men många förknippar skolstarten med stress, oro och ångest. Skolan ska vara en plats där unga möts och utvecklas, men kan i dag vara en plats som föder stress och i värsta fall psykisk ohälsa. Göteborgs stad behöver göra mer för att möta och förebygga psykisk ohälsa bland unga – och då krävs satsningar på elevhälsan.
Hälften av alla unga kvinnor och en tredjedel av alla unga män i Sverige uppger att de har problem med stress, oro eller ängslan. Siffran har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. I värsta fall kan den psykiska ohälsan bli livsfarlig: en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga är självmord.
Tydlig koppling till klasstillhörighet
Den psykiska ohälsan har också en tydlig koppling till klass. Ju lägre utbildningsnivå en person har, desto högre risk löper man att drabbas av psykiska besvär. Och i rapporten “Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” från 2014 framgår att psykisk ohälsa är 80 procent vanligare bland barn som har det svårt ekonomiskt än för de barn som har det bättre ställt.
Att bemöta psykisk ohälsa i skolan är särskilt viktigt i en segregerad stad som Göteborg. När det är en 30 gånger högre andel barn som lever i ekonomisk utsatthet i Östra Bergsjön än i Björlanda samlas de som löper hög risk för psykisk ohälsa i enskilda skolor.
Därför behövs både nationella satsningar och lokalt arbete för att öka jämlikheten. Den rödgrönrosa ledningen i Göteborg har ett tydligt fokus på ett jämlikt Göteborg där budgetsatsningar syftar till att minska klyftorna. Det är bra, men man behöver göra mer. En viktig del handlar om att förstärka elevhälsoarbetet.
Helhetsgrepp på elevhälsan
I höst presenteras utredningen om huruvida Göteborg ska införa en central skolnämnd, eller om ansvaret ska ligga kvar på stadsdelsnämnderna. SSU menar att den rödgrönrosa ledningen oavsett utfallet behöver ta ett helhetsgrepp om elevhälsan. Här är några delar som borde vara prioriterade:
Psykiska hälsokontroller. I dag kallas elever regelbundet till fysiska hälsokontroller. SSU föreslår att de fysiska hälsokontrollerna på högstadie- och gymnasienivå kompletteras med hälsosamtal hos skolkurator. Det hade dels ökat chanserna att upptäcka och hjälpa de unga som mår dåligt, men det hade också minskat stigmat kring att prata om hur man mår.
Maxtak i elevhälsan. Resurserna till elevhälsoarbetet behöver förstärkas. Enligt Akademikerförbundet SSR kan en skolkurator i Västra Götaland ha upp till 1 800 elever i sitt upptagningsområde i dag. Hög arbetsbelastning i elevhälsan minskar möjligheten att arbeta förebyggande. SSU föreslår att staden sätter ett maxtak om 300 elever per skolkurator. Då ökar vi chanserna att hjälpa de som mår dåligt och arbetssituationen för kuratorerna blir bättre.
Kompetensförsörjning. För att möjliggöra fler anställda i elevhälsoarbetet behöver staden satsa på kompetensutveckling och fortbildning för personer som redan har yrkeskompetens och som vill jobba i skolan. Det kan handla om socionomer som sadlar om till skolkuratorer.
Vi i SSU vill att man ska gå till skolan med lust att lära, inte en klump i magen. Därför besöker vi under veckan skolor runt om i Göteborg och resten av landet för att uppmärksamma den psykiska ohälsan och presentera förslag på lösningar. Psykisk ohälsa har allt för länge varit tabubelagd och bortglömd. Det vill vi se ett slut på. Den rödgrönrosa ledningen i Göteborg har ett viktigt fokus på ökad jämlikhet. Och lika viktigt som det är att bekämpa orsakerna till ekonomiska orättvisor är det att ha en aktiv politik för att bemöta dess konsekvenser – särskilt för att minska den psykiska ohälsan bland unga.
Amalia Rud Pedersen
ordförande SSU Göteborg
Philip Botström
förbundsordförande SSU