Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Anna Karin Hatt, vd Almega
Anna Karin Hatt, vd Almega

Debatt: Inför mjukt skattestopp för kommuner och landsting

Sveriges välfärdssystem står inför stora utmaningar. Om politiken inte förmår hantera dessa kommer Sveriges välstånd att drabbas hårt. Ett mjukt skattestopp för kommuner och landsting är en av fyra nödvändiga reformer, skriver Anna Karin Hatt, Almega.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige är ett av världens bästa länder att bo i och det är ingen slump att så är fallet. Tillgång till högutbildad arbetskraft, ett starkt innovationsklimat och ett bra välfärdssystem har bidragit till att svenska företag stått sig i den globala konkurrensen och gjort Sverige till ett rikt land i utvecklingens framkant. Samtidigt står Sveriges välfärdssystem inför stora utmaningar, och om politiken inte förmår hantera dessa så kommer Sveriges välstånd att drabbas hårt.

Sveriges välfärdssystem inför stora utmaningar, och om politiken inte förmår hantera dessa så kommer Sveriges välstånd att drabbas hårt.

Den svenska skolan har allvarliga kvalitetsproblem. Medan mätningar visar hur Sverige som land rangordnas högt vad gäller jämställdhet, klimatarbete och innovation visar internationella undersökningar hur kunskapsnivåerna hos Sveriges framtida arbetskraft halkar efter.

Därutöver har sjukvården allvarliga tillgänglighetsproblem. Behovet av välfärdstjänster ökar kraftigt när de mest resurskrävande grupperna i samhället, unga och gamla, nu växer rekordsnabbt. Framöver ökar utmaningarna, bland annat beräknas antalet äldre över 80 år att öka med 50 procent, från 510 000 till 765 000 personer, fram till 2028.

De kraftigt ökade behoven av välfärdstjänster ställer oss inför ett vägval.

De kraftigt ökade behoven av välfärdstjänster ställer oss inför ett vägval. Den första vägen är att arbeta vidare som hittills, innebärande att personaltätheten i välfärdstjänsterna ökar lite grann hela tiden. Detta skulle medföra att det kommande decenniets hela tillskott till arbetskraften får ta värvning i välfärdssektorn, till priset av betydande skattehöjningar.

Den andra vägen är att inte anställa i samma utsträckning. Konsekvensen riskerar då att bli, om arbetssätt lämnas oförändrade, sämre tillgänglighet och kvalitet. Båda dessa vägval leder på sikt till stora negativa konsekvenser för Sverige som kunskapsnation och Sveriges välstånd.

Den tredje vägens reformagenda innebär att vi bygger välfärdspolitiken efter fyra punkter:

1. Välkomna välfärdsentreprenörer inom välfärden.

De demografiska förändringarna ställer stora krav på välfärden. SKL menar att utvecklingen innebär ”ett dramatiskt skifte i förutsättningarna för att finansiera ökande behov av välfärdstjänster”. För att mäkta med denna utveckling måste välfärdsföretag ges möjlighet att investera i en utbyggd välfärd. Samtidigt är det avgörande att välfärdssektorn effektiviseras – annars kommer kvaliteten att bli lidande när antalet händer inte räcker till. Även här finns det möjlighet för välfärdsföretag att utmana rådande normer och arbetssätt för att hitta nya lösningar i ett trögrörligt offentligt maskineri.

2. Bejaka digitaliseringens möjligheter.

Med digitaliseringen följer möjligheter att radikalt förbättra tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i alla välfärdstjänster. Vikten av detta kan inte överskattas. Det har på många håll funnits en allt för skeptisk hållning till de nyskapande digitala lösningar som privata entreprenörer utvecklat, inte minst inom hälso- och sjukvården, men även inom skolan. Det är en hållning som måste överges och ersättas av krav riktade mot landsting och kommuner att, i partnerskap med välfärdsentreprenörer, se till att digitaliseringen kommer invånarna i hela landet till del.

3. En kunskapsskola för tillväxt.

Forskning visar att utbildningsnivån är den enskilt viktigaste faktorn för ett lands välståndsutveckling. Det är dock inte antalet utbildningsår som är avgörande, utan utbildningssystemets förmåga att leverera baskunskaper och färdigheter. På denna grund utvecklas sedan kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet. Därför är det ett stort problem för näringslivets kompetensförsörjning och Sveriges framtida innovationskraft när hela 25 procent av våra ungdomar i dag lämnar gymnasiet utan examen. Näringslivet välkomnar den pågående översynen av kursplanerna och förutsätter att de kommer att ge uttryck för en traditionell vetenskaplig kunskapssyn, där baskunskaper fordras för kritiskt tänkande, problemlösning och kreativitet. Det är ett skifte som är nödvändigt både i skolan och på lärarutbildningen.

4. Mjukt skattestopp för kommuner och landsting.

Staten har för närvarande inga effektiva instrument för att motverka att kommuner och landsting höjer skatterna som ett sätt att motverka brister i effektivitet och därmed stigande kostnader i välfärdssektorn.

Därför bör övervägas ett ”mjukt” skattestopp, utformat så att om skattesatsen överstiger en viss högsta nivå skulle det generella statsbidraget minska motsvarande en viss – substantiell – andel av inkomstförstärkningen till följd av skattehöjningen. Därmed uppnås ett incitament för kommuner och landsting till kostnadseffektiv verksamhet. En liknande ordning gällde för åren 1997–1999, och infördes av den socialdemokratiska regeringen.

Detta utgör fyra skarpa förslag på hur Sverige ska klara den internationella konkurrenskraften och på ett bra sätt hantera den demografiska välfärdsutmaningen. Sveriges utmaningar är stora, men om vi vidtar rätt mått och steg kan vi även de kommande tjugo åren vara ett land i absolut världsklass.

Anna Karin Hatt

vd Almega