Alkohol är fortfarande den substans som orsakar flest skador i Sverige, bland vuxna såväl som bland ungdomar, skriver debattörerna.
Alkohol är fortfarande den substans som orsakar flest skador i Sverige, bland vuxna såväl som bland ungdomar, skriver debattörerna. Bild: Claudio Breciani/TT

Inför minimipriser på alkohol – och rädda liv

Alkohol är fortfarande den substans som orsakar flest skador bland både unga och vuxna i Sverige. Nu är det är hög tid att börja använda priset på alkohol mer strategiskt i syfte att förebygga alkoholskador, skriver Sven Andréasson och Pi Högberg, Alkoholpolitiskt forum.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Den 15 juni ska riksdagen fatta beslut om regeringens proposition om en strategi för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). Propositionen innehåller många välvilliga skrivningar, men dess förslag är otillräckliga. ANDTS är i stor utsträckning frågor som rör unga vuxna. Det är under denna period i livet som merparten av vanorna etableras och det är också under dessa år det skadliga bruket och beroendet är som mest utbrett.

I en aktuell vetenskaplig artikel i ”Scandinavian journal of public health” beskrivs en mycket ogynnsam utveckling för unga vuxna i Sverige. Här har den totala dödligheten legat på samma nivå under åren 2000–2017, medan den har sjunkit med 42 procent i resten av Europa. Den främsta anledningen till denna negativa utveckling i Sverige är droganvändning, främst av opioider, där dödligheten har ökat med 60 procent. Detta är ett katastrofalt misslyckande för den svenska välfärdspolitiken och särskilt för narkotikapolitiken.

ANNONS

Mer än halverats

Mot denna bakgrund är regeringens förslag att minska anslagen till ANDTS-området obegripliga. Dessa har gradvis urgröpts under de senaste 15 åren, från att ha legat på 265 miljoner kronor om året, till regeringens förslag för den kommande perioden på 95 miljoner. Vad som krävs nu är i stället en kraftigt förstärkt satsning, särskilt på de förebyggande insatserna. Och inte bara för att förebygga opioiddödsfall; alkohol är fortfarande den substans som orsakar flest skador i Sverige, bland vuxna såväl som bland ungdomar. Det är värt att påminna om detta, då politiken verkar ha slagit sig till ro med att alkoholkonsumtionen gått ner något de senaste 15 åren.

Det finns många insatser som bör förstärkas. Vi kommer här nämna två: lokalt förebyggande ANDTS-insatser och prispolitiken.

Ökade anslag behövs främst för att finansiera fler tjänster för att samordna insatserna i kommunerna. Antalet tjänster har reducerats markant i takt med minskade statliga medel. Den minskade alkoholkonsumtionen i Sverige under en period då tillgängligheten ökade (sjunkande realpriser, lättare att få tag i alkohol) beror sannolikt på den mobilisering på ANDTS-området som genomfördes. Dessa frågor kom upp på agendan i så gott som alla kommuner, nämnder, styrelser och frivilligorganisationer. Den infrastruktur för prevention som byggdes upp under 00-talet, och där dessa samordnare spelade en central roll, håller nu på att raseras.

ANNONS

Nationellt kunskapscentrum

Därtill krävs en satsning på ett nationellt kunskapscentrum för prevention. Prevention kräver i lika hög grad som behandling en vetenskaplig grund att stå på för att utveckla och sprida effektiva metoder. Det finns en rad förebyggande insatser som utvärderats vetenskapligt och visat goda resultat i projektform, men det krävs en struktur som förvaltar dem och stöder implementeringen i kommuner och regioner. Särskilt är behovet för detta starkt inom narkotikaområdet. Ett sådant kunskapscentrum saknas i Sverige. Konsekvensen blir att lovande metoder inte används då kommunerna inte själva har resurser för utbildning och support.

Vid sidan av en ökad satsning på lokal prevention bör strategin också skärpa insatserna på den statliga nivån. Mångårig forskning runt om i världen bekräftar det starka sambandet mellan alkoholpriser, konsumtion och skador och är skälet till att Världshälsoorganisationen, WHO, lyfter fram alkoholskatter som ett av de kraftfullaste verktygen som nationer har för att begränsa de skador som orsakas av alkohol.

I budgetpropositionen för 2021 har regeringen aviserat en höjning av punktskatterna på alkohol och tobak från 2023 för att finansiera försvaret. Vi välkomnar alkoholskattehöjningen men menar att det är hög tid att börja använda priset på alkohol mer strategiskt i syfte att förebygga alkoholskador.

Släpar efter

Alkoholpriserna har släpat efter rejält med hänsyn till inkomstutvecklingen under de senaste tio åren. Vi bör i Sverige därför årligen indexera upp punktskatten på alkohol med inflationen. Vi bör också införa en skattetrappa där skatten inte bara inflationsindexeras utan höjs med någon procent över inflationen varje år.

ANNONS

För att ytterligare minska sårbarheten hos gruppen som dricker mest bör vi också införa minimipriser, som är ett bra komplement till årliga punktskattehöjningar. Alkohol bidrar i likhet med tobak till ojämlikhet i hälsa.

I delar av Kanada har man använt sig av minimipriser en längre tid med goda resultat på hälsan. I Europa har åtta länder i dag någon form av minimipriser på alkoholdrycker och forskning från Skottland, efter ett års användning, börjar nu inkomma och visar på positiva effekter.

Det kan ses som en bonus att en mer genomtänkt prispolitik ger positiva effekter för statskassan, men den stora samhällsvinsten är att de negativa konsekvenserna av alkohol minskar.

Avslutningsvis är huvudargumentet för prisverktyget på alkoholområdet inte skatteinkomster, utan folkhälsovinster. Det grundläggande skälet att ha höga skatter på alkohol är att minska konsumtionen och på så sätt förebygga sjukdomar, våld och andra alkoholskador, inte minst negativa konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Det kan ses som en bonus att en mer genomtänkt prispolitik ger positiva effekter för statskassan, men den stora samhällsvinsten är att de negativa konsekvenserna av alkohol minskar.

Sven Andréasson, professor i socialmedicin, ordförande i Alkoholpolitiskt forum

Pi Högberg, styrelseledamot i Alkoholpolitiskt forum

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS