Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vi behöver stärka insatserna för tryggheten och säkerheten i kollektivtrafiken, skriver debattörerna.
Vi behöver stärka insatserna för tryggheten och säkerheten i kollektivtrafiken, skriver debattörerna.

Inför flexibla skoltider för gymnasieelever

Vi behöver arbeta vidare med att minska trängseln under rusningstider. Därför vill vi diskutera med bland andra gymnasieskolorna och kommunerna i Västra Götaland om flexibla skoltider, skriver Björn Thodenius (M), Ulrika Frick (MP) och Axel Bergström (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Pandemins effekter för kollektivtrafiken har varit påtagliga då människors resande och pendling, av självklara skäl, förändrats drastiskt.

Målsättningen i det styrande dokumentet för kollektivtrafikens utveckling i regionen, Trafikförsörjningsprogrammet för 2021-2025, är att antalet kollektivtrafikresor och marknadsandelar för resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska tillbaka till de nivåer som rådde innan pandemin.

För att nå det här målet behövs förändringar. Dels behöver vi stärka tryggheten i kollektivtrafiken, dels behöver resurserna nyttjas på ett mer effektivt sätt.

Minska trängseln

Vi behöver stärka insatserna för tryggheten och säkerheten i kollektivtrafiken. Det handlar om trygghet under själva resan och att tillsammans med andra aktörer skapa trygga och säkra knutpunkter och hållplatser.

Men tryggheten handlar även om en fortsatt riskmedvetenhet kring smittspridning. Vi behöver arbeta vidare med att minska trängseln under rusningstider.

Mer frekventa turer

Samhällsförändringen som skett under pandemin har öppnat för en dialog om flexibla skoltider för gymnasieelever. Vi från regionens håll vill arbeta mer med kommunerna, kommunalförbunden, Västkom och skolorna för att se över möjligheterna till att minska smittspridningen genom att just utreda möjligheterna för flexibla skoltider. Att sprida ut resandet kring rusningstiderna innebär att vi kan använda våra resurser bättre och också öppna för mer frekventa turer inom tätort.

Kanske kan vi här även påbörja en dialog för att utreda flexibla arbetstider inom ramen för kraftsamlingen ”En ren vana”, där Västsvenska handelskammaren och större företag i regionen samarbetar för att öka det hållbara resandet.

Effektivisera resurser

Det är ingen hemlighet att kollektivtrafiken står inför stora ekonomiska utmaningar i spåren av pandemin. För att bibehålla trafiken, kunna göra de satsningar för en ökad trygghet och minska risken för smittspridning vi nämnt ovan – behöver vi nyttja resurserna så effektivt som möjligt. En fråga som vi också vill ha med på dagordningen är därför på vilket sätt vi bäst samordnar de samhällssubventionerade transporterna.

Att sprida ut resandet kring rusningstiderna innebär att vi kan använda våra resurser bättre.

Vi vet ännu inte hur vår vardag och vår nya verklighet kommer att se ut. I en nyligen publicerad rapport, ”Omstart för kollektivtrafiken”, tar forskare upp olika perspektiv och möjligheter kring en värld efter pandemin. Man fastslår att vi politiker i fortsättningen kanske behöver frångå antagandet om att våra invånares resvanor är stabila.

Det är vårt uppdrag som ansvariga politiker att utveckla kollektivtrafiken mot en hållbar mobilitet, utifrån den verklighet vi står inför, och se till att den är fossilfri, flexibel, resurseffektiv och enkel.

Björn Thodenius (M), 1e vice ordförande kollektivtrafiknämnden Västra Götalandsregionen

Ulrika Frick (MP), ordförande kollektivtrafiknämnden Västra Götalandsregionen

Alex Bergström (S), 2e vice ordförande kollektivtrafiknämnden Västra Götalandsregionen

LÄS MER: Närundervisning i skolan under höstterminen

LÄS MER: Skärgårdsborna trötta på turistanstormningen: Ge oss förtur till färjan