Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Finansieringsmodellen, där patienten själv betalar en stor del av kostnaden, innebär helt enkelt att många inte har råd att söka vård för sina tänder och sin munhälsa. Äldre och kroniskt sjuka med låg pension är extra sårbara, men även yngre med låga inkomster är i riskzonen, skriver debattörerna.
Finansieringsmodellen, där patienten själv betalar en stor del av kostnaden, innebär helt enkelt att många inte har råd att söka vård för sina tänder och sin munhälsa. Äldre och kroniskt sjuka med låg pension är extra sårbara, men även yngre med låga inkomster är i riskzonen, skriver debattörerna.

Inför ett högkostnadsskydd för tandvården

Att tappa tänder, att skämmas och inte våga le eller äta tillsammans med andra, det är vardagen för många människor med dålig munhälsa. Men tandvård är dyrt och det är de med lägst inkomster som far mest illa när besöken till tandvården måste prioriteras bort, skriver bland andra Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sedan 70-talet har tandhälsan förbättrats markant i Sverige, men fortfarande kvarstår stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper i samhället. Utredningen ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8) visar att tandhälsa fortfarande är en klassfråga, där de med lägst inkomst är de som oftast avstår från regelbunden tandvård. Finansieringsmodellen, där patienten själv betalar en stor del av kostnaden, innebär helt enkelt att många inte har råd att söka vård för sina tänder och sin munhälsa. Äldre och kroniskt sjuka med låg pension är extra sårbara, men även yngre med låga inkomster är i riskzonen. Under perioden 2018-2019 var det bara 52 procent av de med mycket låga inkomster som besökte tandvården. Motsvarande siffra för de med mycket höga inkomster var 82 procent.

Inflammationer i munnen

Dålig munhälsa kan vara en konsekvens av långvarig kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Forskning visar också att det kan finnas en koppling mellan dålig munhälsa och sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdom och reumatisk sjukdom, där den utlösande faktorn kan vara bakterier och ämnen från inflammationer i munnen. Det finns alltså all anledning att ta munhälsa på allvar, både ur ett individ- och ett folkhälsoperspektiv.

En god munhälsa har stor betydelse för livskvaliteten, självkänslan och det sociala livet. Munhälsan är även viktig för att äldre personer ska kunna behålla en god allmän hälsa och undvika undervikt och bristsjukdomar. Men munhälsan avgörs inte bara av tillgången till tandvård, ännu viktigare är den dagliga munvården. Äldre personer som har hemtjänst eller som bor på ett äldreboende kan behöva stöd för att klara sin dagliga munvård, men tillgången till stöd varierar. En förutsättning är att personalen har kunskap om munhälsans betydelse och praktisk kunskap om hur tänder och proteser ska skötas.

Äldre personer som har hemtjänst eller som bor på ett äldreboende kan behöva stöd för att klara sin dagliga munvård, men tillgången till stöd varierar

Just nu arbetar regeringen med att ta fram ett nytt förslag till en mer jämlik finansiering av tandvården, utifrån SOU 2021:8. Utredningen föreslår en fast avgift på 200 kr för en undersökning. Det är en bra reform, men ytterligare åtgärder behövs. För att alla ska ha möjlighet till en god munhälsa vill vi:

- Att tandvården ska ingå i ett högkostnadsskydd liknande det i hälso- och sjukvården.

- Att regeringen tar initiativ till att undersöka hur rätten till god tandvård och munhälsa ska kunna tryggas inom ramen för äldreomsorgen.

- Att alla vård- och omsorgsgivare, både inom tandvård, övrig hälso- och sjukvård och äldreomsorg, har grundläggande kunskap om munhälsa och åldrande.

Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet

Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna

Christina Tallberg, ordförande PRO