Skoldebattens spännvidd är stor ̶ den går från ordning och reda, sjunkande skolresultat, arbetsmiljö, läromedel, ökad ohälsa och segregation till friskolans vara eller icke vara. Allt viktigt och engagerande, men tyvärr förs debatten ofta hellre utifrån olika trender som bygger på känslomässig eller ideologisk grund snarare än på vetenskap och beprövad erfarenhet. Forskningen visar att den fysiska lärmiljön avgör hela 16 procent av barnets lärande i skolan. En bra skola är ett gemensamhetsfrämjande samhällskitt som bidrar till trygghet och tillhörighet- en grundbult för långsiktig tillit, samhällsgemenskap och kunskapstillväxt. Men vilka faktorer är centrala för att detta ska lyckas?
Givet den fysiska miljöns stora påverkan på människor måste den inkorporeras i en skoldebatt där den inte bara ses som den struktur inom vilken skolan verkar och som möjliggör det pedagogiska arbetet. Faktum är att den direkt påverkar lärande och välbefinnande, vilket bland andra den brittiska forskaren Peter Barrett och hans kollegor har visat. Skolan är den fysiska arenan för barnets formativa år, en central i dess kognitiva och sociala utveckling - därtill även arbetsmiljön för tusentals lärare.
Påverkar välbefinnandet
Den fysiska miljön är ingen passiv bakgrund ̶ dess gestaltning påverkar vårt psykiska välbefinnande och beteende med inverkan på individ- och gruppnivå. Centralt för detta är känslan av kontroll och för att uppnå detta är det viktigt att undvika störande visuell och akustisk stimuli. Därför bör öppna klassrumslösningar och omedvetet placerade glasväggar mot ”aktiva” ytor undvikas. Det är avgörande för inlärning och koncentration, inte minst för barn med neuropsykiatriska diagnoser, som ADHD och autism.
Mindre rum med textila golv, naturmaterial och lugnande kulör främjar i stället koncentration och fokus. Den fysiska miljön påverkar även social interaktion och trygghet, två faktorer som är viktiga för pedagogisk verksamhet och välbefinnande. Här är det viktigt att planera bort undanskymda vrår vid omklädningsrum och toaletter, liksom på skolgården. För att främja möten och fysisk aktivitet bör man istället skapa olika sitt- och aktivitetsmiljöer i varierad storlek. ”Ankarplatser” främjar trygghet, ordning och reda.
Här är både tillgänglighet och gestaltning som inbjuder till utomhusvistelse viktigt både för motorisk utveckling och återhämtning hos yngre och äldre elever
Utomhusvistelse uppmuntrar till fysisk aktivitet och hälsa och naturmiljö stimulerar barns lek och lärande. Här är både tillgänglighet och gestaltning som inbjuder till utomhusvistelse viktigt både för den motoriska utvecklingen och återhämtning hos yngre och äldre elever. Boverket trycker på hur viktig skolgården är för elever, men nationella kartläggningar av skolgårdar visar att deras friytor har minskat.
Till allt detta kommer att skolan är Sveriges största arbetsplats, men med en stor lärarbrist. För att öka yrkets attraktionskraft behöver skolmiljön förbättras.
För att undvika att falla för olika trender när det gäller att skapa en bättre lärmiljö behöver arbetet bygga på oberoende forskning. Många huvudmän är ovana skolbyggare då flertalet kommuner bygger skola vart tjugonde år samtidigt som det är en stor investering varför det måste bli bra.
Hållbara över tid
Skolans betydelse för samhällets kapacitet att möta dagens utmaningar där elevers kunskap och välbefinnande är central. Vi behöver därför ett Nationellt centrum för lärmiljö dit skolans huvudmän och andra aktörer kan vända sig i arbetet med att skapa en framtidssäkrad skola och erbjuda lärmiljöer som är pedagogiskt, socialt och fysiskt hållbara över tid.
Detta centrum skulle tillgängliggöra befintlig forskning och bidra till ny som ofta är svårtillgänglig, samt verka för samordning och kunskapsutbyte mellan olika ”skolaktörer”– skolhuvudmän, arkitekter, pedagoger och forskare. För dess trovärdighet är oberoende och vetenskaplig grund avgörande då skolfrågan idag politiserats och styrs av kortsiktiga trender.
Christina Bodin Danielsson Arkitekt SAR/MSA, Tekn Dr, docent i arkitektur KTH
Magnus Blixt, Leg lärare, skolledare, verksamhetsutvecklare
Suzanne de Laval, Arkitekt SAR/MSA, TeknDr,
Louise Lindquist Sassene, Arkitekt SAR/MSA
Sven-Olof Lundin, Lokalstrateg, Falkenbergs kommun
Hans Flygare, ombudsman, arbetsmiljöexpert, Lärarförbundet
Karolina Lorentzi, ordförande Skolhusgruppen , Arkitekt SAR/MSA
Anna Ellingsen, Arkitekt SAR/MSA
Jonna Isacson, Arkitekt SAR/MSA
Sven-Olof Lundin, Lokalstrateg, Falkenbergs kommun
Alla medlemmar i den ideella föreningen Skolhusgruppen