Det är dags att höja kunskapsnivån, för ett ansvarsfullt och faktabaserat samtal om migration och integration, skriver debattörerna.
Det är dags att höja kunskapsnivån, för ett ansvarsfullt och faktabaserat samtal om migration och integration, skriver debattörerna. Bild: Marcus Ericsson/TT

Höj kunskapsnivån för ett ansvarsfullt samtal om migration

Få områden präglas så mycket av alternativa fakta, myter och missuppfattningar som frågorna om migration och integration. Studier visar att kunskapen om frågorna bland både makthavare och allmänheten är låg. Kunskapsnivån måste höjas, skriver Nina Larsson, Studieförbundet Vuxenskolan och Tove Hovemyr, Fores.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Den kommande mandatperioden kommer de nyvalda ledamöterna behöva bestämma riktningen för EU:s migrationspolitik. Sedan 2015, då EU tog emot långt över en miljon asylsökande, har det stormat i den politiska diskursen om migration. Oavsett vilken väg man föredrar att EU och Sverige ska ta har både politiker och väljare ett ansvar att grunda sina beslut i en faktabaserad verklighet.

Migrationsfrågan är högt prioriterad bland EU:s väljare. I en undersökning utförd 2018 av Eurobarometer, rankade européer i nära samtliga medlemsländer migration som den viktigaste frågan på både nationell och EU-nivå. 70 procent av den svenska befolkningen anser att de är väl insatta i migrationsfrågor, ändå kan nio av tio svenskar inte uppskatta hur stor andel av befolkningen som är utrikes födda. Läget är detsamma i övriga EU. Majoriteten av invånarna i 26 av EU:s 28 medlemsstater överskattade hur stor del av befolkningen som var invandrare, enligt den senaste undersökningen som genomfördes av Euro- stat 2017. Migrationsfrågan är alltså en fråga som engagerar, men kunskapen i frågan är ofta bristande.

ANNONS

Forskning ska få större gehör

Fores och Studieförbundet Vuxenskolan är inte ensamma om denna analys. Förra veckan gick över 800 forskare samman och undertecknade en appell för att skapa en internationell expertpanel kring migration. Syftet är att forskningen ska få större gehör hos såväl politiker som den breda allmänheten. Även Delegationen för migrationsstudier (Delmi) har identifierat samma problem och pekar i en ny antologi på att fakta och forskning i migrationsfrågor har fått lite genomslag i både den offentliga debatten och policyutvecklingen.

Detta försvåras av att okunskap i frågorna även finns bland de som har till uppdrag att informera allmänheten. Häromdagen presenterade en av Sveriges största kvällstidningar sin EU-valkompass, där väljaren bland annat får ta ställning till påståendet ”Alla EU-länder ska ta emot asylsökande”. Detta ger en missvisande bild, eftersom läsaren kan tolka det som att det finns EU-länder som inte tar emot asylsökande i dag. Detta är såklart inte fallet: alla EU-länder tar emot asylsökande. Det som diskuteras är om medlemsländerna ska ta lika stort ansvar för asylmottagandet eller inte. Ett tydligt exempel på där illa valda ord kan bidra till en felaktig bild av verkligheten.

Sträcker sig till högsta politiska nivå

Behovet av förbättring sträcker sig till högsta politiska nivå. I november 2017 släppte Riksrevisionen en rapport som analyserade vilka konsekvensanalyser som legat till grund för 26 migrationspolitiska propositioner mellan 2004 och 2015. Riksrevisionen riktar i rapporten skarp kritik mot att analyser och uppskattningar av förslagens konsekvenser är bristfälliga eller saknas helt och hållet. Riksrevisionens rapport visar att både vänster- och högerregeringar vid upprepade tillfällen har tagit migrationspolitiska beslut på bristfälliga underlag. På få andra områden hade ett sådant förhållningssätt till lagstiftning accepterats.

ANNONS

Behovet av fakta och kunskap om migration och integration är större än någonsin. Diskussionerna om frågorna i både Sverige och EU präglas av missuppfattningar, desinformation och förutfattade meningar. Vi matas med ny information dagligen, i samtal och genom sociala medier, med ont om tid för att sålla och reflektera.

Vanliga missuppfattningar

En vanlig missuppfattning är att asyl är det främsta skälet till invandring till Sverige. Faktum är att familj var det vanligaste skälet till uppehållstillstånd 2018 (34 procent), följt av arbetskraftsinvandring (31 procent) och därefter asyl (19 procent). En annan vanlig missuppfattning är att Sverige fortfarande tar emot stora mängder flyktingar, trots att Sverige 2015 kraftigt begränsade asylmottagandet. Förra året tog Sverige emot cirka en femtedel färre asylsökande än genomsnittet för hela perioden 2000–2011, det vill säga åren före Syrienkriget bröt ut.

Siffror kan också ge vitt skilda världsbilder, beroende på hur man tolkar dem. Antalet dödsfall på Medelhavet har minskat, från knappt 3 800 omkomna migranter under 2015 till drygt 2 200 under 2018. Men andelen personer som omkommer på Medelhavet är betydligt högre 2018 än 2015. UNHCR har därför uttalat att Medelhavet som flyktväg är dödligare än någonsin. Båda uttalandena är sanna, men ger olika bilder. Färre dör på Medelhavet, men de som försöker korsa vattnet till Europa löper högre risk att omkomma än tidigare.

ANNONS

Inför valet till Europaparlamentet skickar därför Fores i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan nu ut den nya EU-utgåvan av boken Migrationsinfo för alla till riksdagsledamöter, partiernas toppnamn på EU-valsedlarna, kommunstyrelseordföranden, de politiska ungdomsförbundens ledningar, journalister och generaldirektörer för relevanta myndigheter i hela Sverige. Boken ger en översikt av statistik, fakta och innehåller forskningssammanställningar om migration och integration i Sverige, EU och världen.

Det är dags att höja kunskapsnivån, för ett ansvarsfullt och faktabaserat samtal om migration och integration.

Nina Larsson

förbundssekreterare, Studieförbundet Vuxenskolan

Tove Hovemyr

redaktör Migrationsinfo hos tankesmedjan Fores

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS