Arbetsförmedlingens nedskärningar hotar företagens kompetensförsörjning. På bara fem år har arbetsmarknadsutbildningen halverats, från 13 900 platser i slutet av 2013 till 6 400 i september 2018. Det är den lägsta nivån under hela 2010-talet.
Under kommande år bedömer myndigheten att ytterligare en tredjedel av anslaget ska kapas. Sammanlagt handlar det om 1,36 miljarder kronor som försvinner från arbetsmarknadsutbildningen (AUB) och den förberedande utbildningen (FUB).
Bra lösning
Detta är djupt oroande. Arbetsförmedlingarnas arbetsmarknadsutbildningar är ett snabbt sätt att lösa företagens kompetensförsörjning. De är korta, yrkesinriktade utbildningar särskilt skapade för områden där det råder brist på personal.
Företagen själva efterfrågar inte i första hand fler högskoleutbildade personer. Tvärtom.
Våra branscher behöver buss- och godschaufförer, kockar och servitörer, fordonsmekaniker och manskap till sjöfarten. Och företagen behöver kompetensen nu. Om ett år eller två kan konjunkturen ha vänt. Då har vi som land missat en historisk chans att ta tag i decennier av problem i integrationspolitiken.
Företag som inte hittar rätt arbetskraft kan inte utvecklas och växa. Om deras kompetensförsörjning försämras riskerar vi att tappa i produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt – allt det som leder till skatteintäkter och välfärd.
I andra delar av utbildningsväsendet sker stora, nödvändiga och framsynta satsningar. Regeringens kunskapslyft innebär, fullt utbyggt, hela 93 000 nya platser i utbildningssystemet, varav 25 000 till högskolan.
Satsa på både och
Det finns inget motsatsförhållande mellan satsningar på arbetsmarknadsutbildningen och fler platser i det reguljära utbildningssystemet. Båda behövs för att Sverige ska kunna möta företagens kompetensbehov och de tuffare tider som väntar ekonomiskt.
Men företagen själva efterfrågar inte i första hand fler högskoleutbildade personer. Tvärtom. Hälften vill rekrytera medarbetare med utbildning från gymnasiets yrkesprogram. Drygt vart fjärde företag har försökt att anställa personer med yrkeshögskola eller eftergymnasial yrkesutbildning – men misslyckats.
Det är därför något märkligt med att Arbetsförmedlingen aviserar att ännu färre kommer att kunna få yrkeskompetens via arbetsmarknadsutbildning när detta är en typ av insatser som efterfrågas högt av näringslivet. Särskilt när myndigheten motiverar nedskärningen med att det råder stor efterfrågan på arbetskraft i ekonomin.
Riskerar att slås ut
Den kommande regeringen bör därför söka brett stöd i riksdagen för att öka anslagen till arbetsmarknadsutbildning. Annars kan en viktig källa till kompetensförsörjning i praktiken slås ut de närmaste åren. Om nedskärningarna fortsätter riskerar Arbetsförmedlingen att stå utan kvalificerade leverantörer. Många utbildningar kräver stora investeringar i maskiner och lokaler. Att hitta rätt lärare är redan svårt.
Dessutom måste en ny regering – oavsett vad den vill med Arbetsförmedlingen – ha ett svar både på hur svenska företag ska kunna få rätt kompetens i framtiden och hur vi ska kunna möta en framtida lågkonjunktur.
Ska Sverige fortsätta att vara ett framgångsrikt, kunskapsbaserat och högproduktivt land så måste det finnas en genomtänkt plan för livslång kompetensutveckling för enskilda, snabb integration för nyanlända och smart kompetensförsörjning till svenska företag.
Caj Luoma
chef kompetensförsörjning på Transportföretagen
Peter Thomelius
utbildnings- och HR-chef på Visita
Fredric Skälstad
branschchef på Almega Utbildningsföretagen