Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hur relevant är ett ”kvinnligt” perspektiv?

Är det en mening som jag önskar ur denna värld så är det just ”kvinnligt perspektiv” när det inte har relevans för det vi pratar om.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ett gäng ingenjörer satt och diskuterade ett byggprojekt på ett av Sveriges större byggbolag. De delade idéer och erfarenheter kring det som skulle byggas. En av ingenjörerna gav sin input och den andre ingenjören svarade ”Det är så bra att du kommer med ditt kvinnliga perspektiv”.

Det var varken nedlåtande eller otrevligt, bara konstaterande. Den ingenjören som var kvinna skiljde sig tydligen från de övriga manliga ingenjörerna i rummet. De gav sin kompetens och hennes kompetens fick titeln ”kvinnligt perspektiv”. En stor roll att axla då hon skulle ha ett perspektiv som motsvarar hälften av planetens befolkning.

En intressant aspekt att påpeka då bygget de diskuterade inte behövde ett ”kvinnligt” perspektiv, för det var varken en gynstol, en amningspump eller en BH. Bygget var en fastighet som, så vitt jag vet, inte behöver vara könsanpassad. Ändå dyker ord som ”kvinnligt perspektiv” ofta upp då kvinnor delar sin kompetens. Vad är ditt ”manliga perspektiv” på den saken?

Om du skulle beskriva din personlighet, hur högt upp på listan skulle du säga att ditt kön definierar dig, din kompetens och kanske till och med allt du gör? När du får frågan ”beskriv dig själv med fem ord”, är det någonsin könet kommer upp som ett av de fem alternativen? Jag trodde inte det. Däremot påverkar det säkert hur folk förhåller sig till dig då vi inbillar oss att det vi har mellan benen skulle ge oss vissa färdigheter utöver att föda barn eller sprida säd. Ändå är det så vi pratar, när vi pratar med kvinnor.

Journalister kan ofta ställa den frågan. ”Du som kvinna, hur ser du på detta?”

Det är ju nästan så att man skulle vilja ta sig en titt i trosan innan man svarar. ”Jag vet inte hur jag ser på det som kvinna. Däremot kan jag svara utifrån mitt perspektiv.”

Är det en mening som jag önskar ur denna värld så är det just ”kvinnligt perspektiv” när det inte har relevans för det vi pratar om. Ibland har det relevans, det kan vi inte sticka under stol med. När man jobbar i en mansdominerad miljö med en sexistisk jargong där kvinnors kroppsdelar diskuteras, där är ett kvinnligt perspektiv bra att ha. Högst nödvändigt till och med.

Det finns ett enkelt knep för att se om de formuleringar du använder om och till kvinnor är vettiga eller inte. Testa hur det hade låtit på män. Vi hör ju ofta att män är raka, men när kvinnor säger samma sak så är vi ”kaxiga”. Så när Lars 57 säger något på mötet så kan du testa att kalla honom ”kaxig” och vänta in reaktionen.

Män blir arga och kvinnor får ”psykbryt”. Säg det till en man som brusar upp. Sen har vi favoriten ”skinn på näsan”. Det är nästan alltid kvinnor som får höra det. Men jag säger det gärna till äldre män. ”Uffe, du har skinn på näsan”. Uffe tittar osäkert på mig, tar sig för näsan och svarar tveksamt ”jaa…”. Jag kanske borde be om hans manliga perspektiv på det påståendet.

Elaine Eksvärd

VD på Snacka Snyggt retorikbyrå