Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Hur många av dessa 9 000 individer bedömer Ann-Sofie Hermansson (S) att staden har beredskap att ta emot vad gäller utbildningsplatser och bostäder? skriver Hampus Magnusson (M).

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hur många fler ensamkommande klarar Göteborg?

Om regeringens lagförslag angående 9 000 afghanska asylsökande går igenom i dag innebär det ett hårt tryck på både bostäder och gymnasieplatser för Göteborg. Två områden där vi inte precis har någon överkapacitet. Vi tycker att Göteborg i stället för denna typ av ytterligare pålagor i mottagande behöver ett andrum och ett mottagningsstopp av nyanlända från regeringen, skriver Hampus Magnusson (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den socialdemokratiska retoriken kring asylpolitiken har minst sagt varit ryckig under våren. Å ena sidan säger statsministern att Socialdemokraterna går till val på en striktare invandringspolitik. Å andra sidan driver de rödgröna igenom en lagändring som innebär att individer som egentligen skulle utvisas får stanna – men bara under tiden de studerar på gymnasienivå. Kostnaden beräknas till närmare tre miljarder kronor och totalt uppskattas 9 000 personer beröras av förslaget.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I kläm för den politiken hamnar de kommuner som blir skyldiga att ordna bostäder och utbildningsplatser. Men det skickar också en märklig signal om hur Socialdemokraterna i Sverige ser på regler – de är till för att följas utom för dem som väljer att inte följa dem.

Undanträngningseffekter

För Göteborgs del innebär detta ett ökat söktryck av personer som vill studera på gymnasienivå för att få rätt till uppehållstillstånd under studietiden. Det innebär alltså ett utökat åtagande inom två sektorer där det knappast råder överkapacitet i Göteborg i dag – bostäder och skolplatser. Vi vet också av erfarenhet, senast med bosättningslagen, att statens ersättning inte alltid fullt ut ersätter stadens kostnader. Men det riskerar framförallt att leda till undanträngningseffekter för andra grupper. Bostäder som var tänkta att frigöras för andra grupper kommer nu att tas i anspråk av individer som inte har asylskäl att stanna. Studieplatser som skulle kunna ges till andra grupper likaså.

I ett redan ansträngt läge tvingas kommunen prioritera ytterligare resurser till en grupp som egentligen inte är den mest behövande

Totalt rör det sig om 9 000 individer i Sverige, varav många finns i storstadsregionerna. Någon exakt uppskattning av hur många det handlar om för Göteborgs del finns inte, men proportionellt utifrån befolkningsmängd rör det sig om minst cirka 500 personer.

Under all kritik

Lagförslaget som regeringen har presenterat är under all kritik ur flera perspektiv. Att människor som inte har asylskäl ändå får en särskild gräddfil är en aspekt. Att lagförslaget är så dåligt utformat att det fullständigt döms ut av Lagrådet är en annan. Men ur ett Göteborgsperspektiv blir konsekvenserna betydligt mer påtagliga. I ett redan ansträngt läge tvingas kommunen prioritera ytterligare resurser till en grupp som egentligen inte är den mest behövande. En granskning av Expressen visar att 0 procent kunde uppvisa giltiga ID-handlingar, 78 procent fick sin ålder uppskriven till över 18 år av migrationsverket och 99,4 procent är män.

Eftersom lagen klubbas i dag den 7 juni och börjar gälla redan den 1 juli, om en knapp månad, är det snabba ryck som gäller. Särskilt som införandet sker mitt under sommaren – kommunernas möjlighet till beredskap är mycket låg.

Andrum

Hastigt införande av en ogenomtänkt lagstiftning borgar för att praktiska problem uppkommer senare, vid kommunernas tillämpning av lagen. Då är det redan för sent. Vi tycker att Göteborg i stället för denna typ av ytterligare pålagor i mottagande behöver ett andrum och ett mottagningsstopp av nyanlända från regeringen.

Min farhåga är att staden inte har möjlighet att på ett hållbart sätt och mitt i sommaren lösa det åtagande som den rödgröna regeringen av populistiska skäl utfäst lagom till valet

Vi har de senaste två åren sett hur mottagandet av nyanlända i enlighet med bosättningslagen tvingat människor att bo i såväl sovsalar som i trailerparker och stora resurser har lagts på temporära boenden som sedermera inte blivit av.

Vill vi ha en fungerande integration i Göteborg behövs långsiktighet och ett fokus på att ordna ett hållbart mottagande för dem som redan är här och har asylskäl.

Med det som utgångspunkt har jag ställt en skriftlig fråga i Göteborgs kommunfullmäktige i dag till kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S). Med en bostadsbrist på upp till 20 000 bostäder i Göteborg - hur många av dessa 9 000 individer bedömer hon staden har beredskap att ta emot vad gäller utbildningsplatser och bostäder?

Och med tanke på att tidigare ersättning från staten långt ifrån finansierat kommunernas fulla kostnader för asylmottagandet – kommer staden att få ersättning från regeringen motsvarande de kostnader som Göteborgs stad antas få?

Min farhåga är att staden inte har möjlighet att på ett hållbart sätt och mitt i sommaren lösa det åtagande som den rödgröna regeringen av populistiska skäl utfäst lagom till valet.

Hampus Magnusson (M)

oppositionsråd