Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
De värst drabbade branscherna är vård och omsorg, där tolv procent av personalen utsatts. I transportnäringen inklusive kollektivtrafiken har nio procent drabbats, inom offentlig förvaltning sju procent och inom utbildning fem procent, skriver debattören. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
De värst drabbade branscherna är vård och omsorg, där tolv procent av personalen utsatts. I transportnäringen inklusive kollektivtrafiken har nio procent drabbats, inom offentlig förvaltning sju procent och inom utbildning fem procent, skriver debattören. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Hot och våld på jobbet – ett demokratiproblem

Hot och våld i arbetet har mer än fördubblats sedan 1980-talet. De mest utsatta är personal inom vård och omsorg, transport och offentlig förvaltning. Även de som arbetar med utbildning, bevakning, handel, socialtjänst och media drabbas av hot och våld, detta måste upphöra, skriver Johan Kanmert, skyddsombud Göteborgs Spårvägar.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sedan 1980-talet har andelen som varit utsatta för hot och våld i arbetet ökat från två till fem procent. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. De värst drabbade branscherna är vård och omsorg, där tolv procent av personalen utsatts. I transportnäringen inklusive kollektivtrafiken har nio procent drabbats, inom offentlig förvaltning sju procent och inom utbildning fem procent.

Demokratiproblem

Detta är naturligtvis mycket allvarligt, men problemen slutar inte där. Hot och våld drabbar också politiskt förtroendevalda vilket innebär att det är ett hot mot demokratin. Riktigt skrämmande är att studera siffrorna som Brottsförebyggande rådet har gjort i "Politikernas trygghetsundersökning" från år 2017 där 25 procent av de förtroendevalda uppger att de utsatts för hot eller trakasserier i samband med sitt uppdrag (motsvarande siffra år 2012 var 20 procent). En fjärdedel av förtroendevalda uppger att de påverkats i sitt uppdrag på grund av hot, trakasserier och våld och nästan en tredjedel de som utsatts uppger att de självcencurerat sig i sitt uppdrag. Då måste frågan ställas om demokratin är hotad.

Människor måste trygga kunna gå till arbetet.

Så här kan det inte fortsätta. Människor måste trygga kunna gå till arbetet. På lång sikt krävs attitydförändringar – att bli hotad eller slagen på sin arbetsplats blir odrägligt och dessutom extremt kostsamt både resursmässigt och i försämrad livskvalitet för de som utsätts.

Utbildning krävs

Fram till dess att vi ser en förändring är det viktigt att företagsledningar, styrelser och politiker tydligt markerar allvaret i att personalen i deras organisationer och företag drabbas av hot och våld. Problemet måste identifieras, åtgärder måste vidtas och människor som arbetar i utsatta branscher måste få utbildning i hur de ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå.

Att alla människor vet exakt hur de ska agera i en situation där våld eller hot förekommer är väldigt viktigt. Det kan ha avgörande betydelse för hur en situation utvecklar sig. Tydliga utbildningsinsatser är första steget i att bryta den ökande trenden med hot och våld på arbetsplatsen. I kombination med ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, som i mycket högre grad än i dag följs upp, är en förutsättning för att lyckas med en arbetsmarknad där ingen ska behöva gå orolig till arbetet. Ytterst handlar det om att se till så att demokratin fungerar.

Johan Kanmert, skyddsomdbud Göteborgs Spårvägar