Nära hälften av de som arbetar på exempelvis bank eller växlingskontor, blivit utsatta för trakasserier eller grova förolämpningar, skriver debattörerna.
Nära hälften av de som arbetar på exempelvis bank eller växlingskontor, blivit utsatta för trakasserier eller grova förolämpningar, skriver debattörerna. Bild: Marcus Ericsson/TT

Hot och hat är nu vardag för bankpersonalen

Nästan hälften av de som arbetar på bank eller växlingskontor har utsatts för trakasserier eller grova förolämpningar de senaste tre åren. Det är något som kan leda till att personalen inte kan eller vågar göra sitt arbete och kan ha stora konsekvenser för samhället. Det kan till exempel påverka arbetet mot penningtvätt. Därför behövs skärpta lagar som ger mer trygghet för de anställda i branschen, skriver Ulrika Boëthius, förbundsordförande Finansförbundet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Att anställda i finansbranschen utsätts för hot, våld och trakasserier av kunder är ett växande problem. Förutom det trauma det kan innebära för den som utsätts, äventyrar det också säkerheten på finansmarknaden. Inte minst gäller det arbetet mot penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Nu måste det ske en förändring, med ökat skydd mot hot och våld för anställda på landets banker och växlingskontor.

Regeringen väntas presentera flera förslag på förändrad arbetsmiljölagstiftning, och nu är förslagen om ”Ett utökat skydd mot diskriminering”, ”ILO:s konvention om våld och trakasserier” och ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner” ute på remiss.

ANNONS

För Finansförbundet är det tydligt att de kommande lagändringarna måste ta hand om det faktum att anställda i många delar av finanssektorn utsätts för hot eller till och med våld från sina kunder i sin arbetsvardag. Hot från kunder är ett växande problem och enligt en studie bland Finansförbundets medlemmar har nära hälften av de som arbetar på exempelvis bank eller växlingskontor, blivit utsatta för trakasserier eller grova förolämpningar bara de senaste tre åren. Unga kvinnor är särskilt utsatta.

”Jag vet var du bor”

Hot och våld är ett trauma för den som utsätts och riskerar dessutom att få allvarliga konsekvenser för samhället när den som hotas inte kan eller vågar göra sitt arbete. Det gäller inte minst i arbetet med att bekämpa penningtvätt, ett arbete som intensifierats de senaste åren.

”Skicka pengarna nu och inte i morgon, din jävla fitta”, ”Utanför banken tar kunden tag i mig och trycker mig mot dörren och skriker en massa otrevliga ord och hotelser i mitt ansikte” och ”Jag vet var du bor. Ditt hus ligger ganska ensamt”, är bara tre av flera vittnesmål från finansanställdas arbetsvardag.

Hot och våld är ingen ny företeelse, men på en alltmer komplex finansmarknad är det tydligt att det är en problematik som ökar.

Frågan som beslutsfattande politiker nu måste ställa sig är hur människor påverkas av att utsättas för sådana hot och vad man kan göra för att hindra det från att ske. Vad händer när den plats man vistas på varje dag blir otrygg? Och på en mindre ort där alla känner alla, hur säger man nej till en kund som går över gränsen när man vet att man nästa dag kommer springa på varandra på mataffären?

ANNONS

Stärka arbetet mot ekonomisk brottslighet

För att säkra en trygg arbetsvardag för människor i finansbranschen, men också för att få en säker finansmarknad med minskad ekonomisk brottslighet, kräver Finansförbundet:

Stärk skyddet vid hot från kunder. Tydliggör i arbetsmiljölagen att även tredje part, så som kunder, omfattas av lagstiftningen i alla situationer då hot, våld och trakasserier uppstår på arbetsplatsen. Det skulle stärka skyddet och göra det lättare för arbetsgivare att agera när det sker hot eller våld mot en anställd.

Ulrika Boëthius, förbundsordförande Finansförbundet.
Ulrika Boëthius, förbundsordförande Finansförbundet. Bild: Alexander Donka

Gör FN:s standarder om våld på arbetet till svensk lag. Ratificera FN:s konvention som reglerar våld och trakasserier i arbetslivet, så att den blir svensk lag. Hot och våld i arbetslivet är ett växande samhällsproblem och regeringen behöver ta ett tydligt ansvar i att motverka detta genom att ratificera konventionen.

Skärp Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld på arbetet. Arbetsmiljön påverkas inte bara av de som jobbar på en arbetsplats, utan i högsta grad även av de människor man möter i sitt arbete. För att stärka skyddet vid hot och våld på arbetsplatsen borde därför regeringen ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att skärpa sina föreskrifter ”våld och hot i arbetsmiljön” samt ”organisatorisk och social arbetsmiljö”, så att det blir tydligt att de även omfattar situationer då en kund är inblandad.

ANNONS

Hot och våld är ingen ny företeelse, men på en alltmer komplex finansmarknad är det tydligt att det är en problematik som ökar. Därför kräver Finansförbundet att regeringen skärper lagarna för att trygga de anställda och stärka arbetet mot ekonomisk brottslighet. En trygg arbetsmiljö ger förutsättningar för en trygg finansmarknad.

Ulrika Boëthius, förbundsordförande Finansförbundet

LÄS MER:Hot mot politiker har gjort samhället sämre

LÄS MER:Kvinnliga journalister lever under dödshot – i ett av världens farligaste länder

LÄS MER:Få som hotar på nätet fälls

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS