Slutreplik
Karlavagnsstaden, 15/3 och 22/3
Det vi pekat på är:
* Att förfarandet med en exploatör som styrt hela planprocessen utan att kommunen satt ner foten och ens brytt sig om den omfattande kritiken är uppseendeväckande.
* Att förslaget får allvarliga konsekvenser för hela stadsbilden och inte minst för Rambergets roll i staden liksom för närbelägna områden som Slottsberget.
* Att den exempellösa tätheten och höjden på husen skapar skugga och blåst på den markyta som blir kvar, och blåst på de ”gårdar” som planeras på taken samt många mörka lägenheter.
Intill farligt gods
* Att den enda lekplatsen på en grönyta ligger där det är förbjudet att bygga på grund av frakterna av farligt gods på Hamnbanan och att förskolor och lekytor placeras i krångliga lägen högt upp i husen därför att det inte finns plats på marken.
* Att man kallar detta för blandstad trots att man skapar en ensidig miljö genom att riva existerande byggnader och genom att bara människor med pengar kommer att kunna bo i de dyra lägenheterna.
* Att man kallar detta för ett hållbart byggande när det kommer att vara enormt resurskrävande att bygga så höga hus och socialt ohållbart att bara bygga för penningstarka.
Inget av dessa argument får något svar i stadsbyggnadskontorets artikel. Inte heller förklarar man varför den extrema tätheten är nödvändig. Kanske skäms man över förslaget.
Låt oss hoppas att den politiska processen bättre kommer att möta kritiken och de olyckliga konsekvenserna. Om inte planen helt stoppas är det mycket som borde göras om.
Det finns för en fortsatt diskussion en möjlighet att tänka igenom begrepp som är centrala för planen men illa hanterade: stadsbild, täthet, barnperspektiv, blandstad och hållbarhet.
Jöran Bellman
tidigare planarkitekt
Claes Caldenby
professor emeritus i arkitekturens teori och historia
Sören Olsson
professor emeritus i socialt arbete