Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hjälp stressade tankar att bli fria och blomma ut

DEBATT: Våra tankar om framtiden sitter i fängelse. Fängelset utgörs av våra stressade hjärnor. Vi måste hjälpa tankarna att rymma. Om det lyckas kan framtiden bli fantastisk, skriver Michael Nilsson och Anders Källström.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Hjärnan är bra på att förstå korta perspektiv. Vi har lätt att ta till oss de närmaste timmarna, dagarna och månaderna.

De kommande åren, decennierna och seklerna – däremot – glider snabbt ur vår fattningsförmåga. Ju längre in i framtiden vi försöker tänka, desto svårare blir det.

Det beror inte på att dessa längre tidsperspektiv är ointressanta. Tvärt om. Alla vill att det skall gå bra för dem själva, närstående, arbetsgivaren och samhället på både kort och lång sikt. Allt fler kommer att få uppleva sin egen hundraårsdag. Så, långsiktighet kommer att bli allt mer relevant.

Svårigheten att tänka långsiktigt handlar snarare om oförmåga. Tio år framåt i tiden känns futuristiskt och diffust. Tio år bakåt i tiden, däremot, känns påtagligt. Det som hände för tio eller tjugo år sedan förklarar i hög grad våra liv just nu. Därför inser vi – förnuftsmässigt – att vi både vill och borde tänka mellan tio och tjugo år framåt. Om möjligt, ännu längre. Men, vi klarar det inte.

Varför lider vi av denna oönskade oförmåga?

Hjärnan har under den tidiga evolutionen utvecklats under omständigheter där det var livsavgörande att fokusera på snabba fördelar. Den långsiktiga framtiden, däremot, var extremt osäker. Därför var det inte ekonomiskt att ägna tid och energi åt långsiktighet.

Tankar som kräver tid

Den moderna ekonomin har i praktiken befriat oss från sådana utmaningar. Ingen dör av törst, svält eller köld. Däremot ställer den moderna ekonomin, beroende på ett accelererande kunskapsinnehåll, allt större krav på långsiktighet. FoU, kompetensförsörjning, organisationsutveckling, investeringar, affärsrelationer, marknadsetableringar och mycket annat kräver mängder med tankar som i sin tur kräver motsvarande mängd tid.

Hos den moderna människan har förutsättningarna för planering och långsiktigt tänkande, så kallade högre kortikala funktioner, tillkommit sent under evolutionen i takt med hjärnbarkens grad-visa utveckling. Dessa förmågor riskerar dock nu att försämras av de negativa aspekterna av samhällsutvecklingen såsom stress, sömn- och tidsbrist.

Stressen underminerar våra biologiska förutsättningar att agera långsiktigt. Framhjärnan och relaterade nätverk i hjärnan står för initiering, planering och långsiktighet.

Framhjärnans betydelsefulla roll i sammanhanget har verifierats av studier av effekterna av traumatiska skador i detta område. Resultaten visar att omedelbar belöning prioriteras över långsiktigt agerande. Även om det innebär nackdelar för individen.

Stress och sömnstörningar har visats särskilt påverka dessa områden negativt med risk för långsiktig funktions- och kapacitetsnedsättning.

Allt detta kan vi lära oss och förstå. Men, bara när vi tar en time out för att reflektera. När vi är under stress orkar vi inte förstå. Stressen sänker så att säga blicken från vart vi är på väg till var vi är just nu. Och, stressade blir allt fler av oss under allt fler av dygnets timmar. Tid för reflektion är en tilltagande bristvara.

Stöd för långsiktigt tänkande

Tänkande under långvarig stress är således vare sig hållbart eller acceptabelt. Därför måste vi utveckla stöd för det långsiktiga tänkandet. Vi behöver miljöer, tid, sociala strukturer och hjälpmedel som är generösa mot stora och tidskrävande tankar:

  • Efterfråga journalistik som lägger huvudvikten vid problems grundorsaker och långsiktiga lösningar, snarare än vid ”senaste nytt”.
  • Utveckla ekonomimodeller som mäter om utvecklingen går åt rätt håll, snarare än hur ekonomin går just nu.
  • Utbilda ledare i hur hjärnan fungerar, hur den påverkas av utdragen stress, sömnstörningar och i hur viktigt det är att vårda hjärnan. Premiera ledare som tillämpar sådana kunskaper.
  • Inför incitamentssystem som belönar hållbara framgångar framför tillfälliga.
  • Skapa ett skattesystem som belönar långsiktigt ägande framför kortsiktigt.
  • Utveckla en samhällskultur som visar att de långsiktiga är denna kulturs hjältar.
  • Vetenskap är otillräcklig om den inte leder till klokskap. Forskare måste ta ett större ansvar för att vetenskapandet leder till långsiktigt klokskapande.

Stora utmaningar

Världen står inför stora utmaningar. Framtidens miljö, mänsklighet och ekonomi ropar på vår uppmärksamhet. De hållbara lösningarna är aldrig kortsiktiga. Därför är stödet till det långsiktiga tänkandet av dramatiskt stor betydelse.

Evolutionen har gjort Homo Sapiens till en ”Homo Presens”. Det duger inte i en allt mer komplex värld. En hållbar framtid kräver att allt fler av oss blir en ”Homo Futurum”.

Michael Nilsson

professor i Medicinsk Vetenskap, director, Hunter medical research institute (HMRI), Newcastle, Australien samt gästprofessor i Neurologisk rehabilitering vid Göteborgs Universitet.

Anders Källström

ekonomie doktor och ordförande i tankesmedjan Sustainability circle