Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Studieförbundet Ibn Rushd, som bland annat varit med och stöttat arrangemanget Ortens poet väntas få sina bidrag indragna. På felaktiga grunder, menar debattören. Bild: Anna Svanberg, Sanna Lindberg
Studieförbundet Ibn Rushd, som bland annat varit med och stöttat arrangemanget Ortens poet väntas få sina bidrag indragna. På felaktiga grunder, menar debattören. Bild: Anna Svanberg, Sanna Lindberg

Helt fel att stoppa bidrag till Ibn Rushd

Efter mer än ett halvår av utredningar väntas studieförbundet Ibn Rushd få sina bidrag indragna. Då förlorar Göteborg en viktig part i det gemensamma arbetet för en demokratisk och hållbar stad, skriver Malin Novén, distriktschef för Ibn Rushd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ideella krafter över hela Sverige håller just nu andan medan de inväntar sin kommuns beslut om huruvida deras engagemang alls får plats i berättelsen om Sverige.

Den 23 februari står Göteborg stad inför just ett sådant avgörande: beslut om bidrag till Ibn Rushd. För att kunna fortsätta vara ett relevant studieförbund och driva såväl demokratifrämjande verksamhet, bidra till integrationen och vara en plattform för mångfald och bildning krävs det ekonomiska resurser.

Om Ibn Rushd förlorar finansiering och på så vis möjligheten att driva folkbildning bland grupper och områden som ingen annan når, förlorar staden en viktig samverkanspart i det gemensamma arbetet för en demokratisk och hållbar stad.

Motiven bakom förslaget till avslag på Ibn Rushds verksamhetsbidrag formuleras olika i olika kommuner men handlar i grunden om samma sak. Samröre med extremism, religiöst innehåll och ekonomiska kedjor som finansierar icke önskvärda aktörer.

Samröre med extremism

Raljanta debattartiklar “stundtals med förbluffande siffror och märkliga procentsatser, som möjligen gett täckning för rubriken, om de var riktiga” (ABF i DN, 22/2) diskuterar huruvida Ibn Rushd har samröre med extremism. Allvarliga anklagelser som Folkbildningsrådet och forskning fastslår saknar belägg. Det finns inga antidemokratiska strömningar inom Ibn Rushd eller kopplingar till det Muslimska Brödraskapet. I en uppföljningsintervju om Ibn Rushd och det Muslimska Brödraskapet, med den enda forskaren som bedrivit forskning om Ibn Rushd, svarar Erik Amnå:

”Jag säger att det inte finns någon organisatorisk koppling. […] Det jag också säger är att det finns individer inom Ibn Rushd och medlemsorganisationerna som visar sympatier för den delen av Muslimska brödraskapet där man menar att det finns sociala implikationer av tron. Precis som en kristen ideologi har en social konsekvens enligt samma princip.”

Religiöst innehåll

En annan kritik som lyfts fram är att Ibn Rushds verksamhet inbegriper religiöst innehåll. En kritik som går tvärtemot den lagstadgade principen om likabehandling. Flera andra studieförbund har även dem religiöst innehåll och även dem drivs av religiösa aktörer och deltagare. Men inget annat studieförbund tvingas utstå samma granskning som Ibn Rushd.

Inte nog med det. Det ligger även i studieförbundens uppgift att förädla sin egen särart. Därför finns det ingen annan som bedriver den verksamhet som Ibn Rushd gör. Om vårt studiecirkelutbud är unikt för Ibn Rushd så är det en konsekvens av att vi fullföljt folkbildningens principer och framgångsrikt levererat på dem. Religionsfriheten jämte föreningsfriheten är dessutom grundlagsskyddade grundpelare för svensk demokrati. Ansatser att inskränka dessa friheter genom Ibn Rushd kommer aldrig accepteras.

Ekonomiska kedjor till icke önskvärda aktörer

God ekonomisk kontroll samt kvalité genom hela bidragskedjan är viktig för att en förening ska kunna utkrävas ansvar. Men när utgångspunkten består i att misstänkliggöra svenskt föreningsliv, och särskilt begränsa organisering på religiös eller etnisk grund, kan det som beskrivs som kontroll, medvetet eller omedvetet, resultera i administrativa åtgärder som slår oproportionerligt och diskriminerande.

Veckan innan Göteborgspolitikerna sätter sig för att fatta beslut om föreningsbidrag till Ibn Rushd visar det sig att Ibn Rushds komplettering på förhand är utdömd. Göteborg stryper KPMGs budget redan den 3 december medan sista dag för kompletteringar infaller först två månader senare den 5 februari. Upplägget är som gjort för att frågetecken om Ibn Rushd ska kvarstå och har inget med Ibn Rushds kvalité att göra.

Ett av frågetecknen som förvaltningen anser kvarstår är om bidrag till Ibn Rushd har gått till eller möjligen kan gå till vad förvaltningen menar är oönskade aktörer. Som ett led i det ombeds Ibn Rushd utreda enskilda blogginlägg som skrivits för tio år sedan av externa personer som inte längre är del av samverkanspartnerns organisation.

Förvaltningen tillägger att “det är viktigt att Ibn Rushd utvecklar sitt arbete med att kontrollera vad som är känt om de organisationer de beslutar att samarbeta med, och agera vid misstankar om problem”. Ibn Rushd ställer sig frågande till huruvida det verkligen ligger i allmänhetens intresse att säkerhetspolisiära uppdrag förflyttas, från polis- och underrättelsemyndigheter, till ideella föreningar. Föreningar som varken har kapacitet eller befogenhet att hantera underrättelseverksamhet eller den sortens känsliga uppgifter som underrättelseverksamhet kräver i enlighet med GDPR .

Väljer kommunpolitiker trots allt att avfinansiera Ibn Rushd sätter politiken ett nytt lågvattenmärke för sakliga beslut. Och det skickar ett starkt signalvärde om var gränsen för civilsamhällets demokratiska utrymme går. Strax innan muslimers, troendes och minoriteters föreningsengagemang.

Malin Novén, distriktschef för Ibn Rushd