Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gunilla Almered Olsson, professor humanekologi, Göteborgs universitet.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Helhetssyn på hållbarhet i matdebatten är livsviktigt

Vi behöver en engagerad och insiktsfull debatt och diskussion om matförsörjningen som berör alla FN:s 17 hållbarhetsmål och vår överlevnad. Inte förenklade budskap om att ekologisk odling är klimatnegativ, skriver humanekolog Gunilla Almered Olsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nyligen spreds som en löpeld i ett flertal stora svenska media, bland annat Sveriges Radio, att ekologisk odling är klimatnegativ. Det grundar sig på en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature och gäller en internationell studie där Chalmers ingår.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den nämnda artikeln handlar inte alls om det ekologiska lantbrukets påverkan på klimatet, utan en teoretisk metod om markanvändning och kolinlagring. Huvuddelen av artikeln gäller olika typer av konventionell odling, bland andra USA och Brasilien men i en bilaga jämförs skördar i Sverige för ärter och vete i ekologisk och konventionell produktion. Ekologisk odling utan konstgödsel och kemisk bekämpning ger lägre avkastning och därmed krävs större arealer för samma mängd skörd.

Trots korrigeringar från olika håll lever det förenklade budskapet kvar som en sanning och förvirrar debatten.

Det skrivs tydligt att endast markanvändningsytor har studerats – men trots detta har media och några av forskarna formulerat ett huvudbudskap – ekologisk mat är klimatnegativ – som om klimataspekten kunde mätas med endast en variabel!

Trots korrigeringar från olika håll lever det förenklade budskapet kvar som en sanning och förvirrar debatten. Det finns ingen anledning att kritisera den vetenskapliga studien, men det är grovt felaktigt att med den som grund uttala sig om hållbar matproduktion. Det brådskar att tillämpa en helhetssyn i arbetet för en hållbar framtid.

Hållbar matproduktion måste innefatta mer är klimataspekten

Matens produktionsmetoder måste i större grad än i det industrialiserade jordbruket anpassas till det lokala ekosystemet – inte tvärtom som nu. Det finns ett antal agro-ekologiska metoder som ställer i centrum jordens långsiktiga bördighet, hushållning med vatten, kretslopp av näringsämnen, mångfald av grödor med genetisk variation och odlingssystem där både djurproduktion och träd ingår. Sådana odlingssystem bygger på samodling av olika grödor och har en hög avkastning. Sådan odling ger betydligt mindre klimatgaser än det industrialiserade jordbruket och visar vägen till långsiktigt hållbar matproduktion.

Utlokalisering av Sveriges matproduktion till andra delar av världen ger ökad sårbarhet

Intensifierad nötköttproduktion med hög djurtäthet utfordrade med kraftfoder på åkerareal, argumenteras som klimatpositiv eftersom "insparad" areal kan användas för beskogning och kolinlagring. Detta gäller för Brasilien varifrån vi importerar en stor del av det nötkött vi äter i Sverige. Men i Brasilien vill president Jair Bolsonaro avverka tropisk regnskog, en yta stor som Frankrike, för att ytterligare främja storskalig och industrialiserad produktion. Nötköttsexporten från Brasilien är högst i världen och sker genom stora transnationella företag.

Utlokalisering av matproduktionen innebär ett ökande beroende av matimport. Detta leder till sårbarhet om leveranser skulle utebli av olika skäl – till exempel klimatstress som torka eller översvämningar, produktionsstörningar relaterade till arbetskraft, elförsörjning, logistikproblem, sabotage eller terrorangrepp någonstans i den datoriserade leveranskedjan. I ett hållbarhetssammanhang måste vår sårbarhet minska för oumbärliga livsvillkor som mat – inte ökas. En ökning av svensk matproduktion och självförsörjningsgrad skulle minska vår sårbarhet och samtidigt minska våra globala miljöfotspår.

Konsekvenser för svenskt landskap, för människor och miljö om landsbygden överges

Sverige har inte brist på jordbruksmark, varken åker eller betesmark. Den stora arealen naturbetesmarker kan producera kött av utmärkt kvalitet och med innehåll av nyttiga omega 3-fettsyror och med utmärkt djurvälfärd. Samtidigt produceras värdefulla landskap med hög biologisk mångfald, bevarade kulturhistoriska kvaliteter och andra miljönyttor och som ger attraktiva miljöer för människor att leva i och att besöka på fritiden.

Utlokalisering av matproduktionen från svenska landskap innebär att kulturlandskapet förändras genom spontan igenväxning eller genom skogsplantering. Kulturlandskapets ekosystem och dess växter, insekter, fåglar och mängder av andra organismer är skapade av och anpassade till odling och betesdrift med tusenårshistoria. Det är här vi har huvuddelen av den hotade biologiska mångfalden i Sverige.

Planeten kräver minskning av klimatdrivande aktiviteter – i stället för att ta bort symtomen

Intensivjordbrukets odlingsmetoder framhålls av dess förespråkare som mer klimatpositiva genom att det frigörs areal för kolinlagring. Men det är ju i stället så att vi behöver minska utsläppen av klimatförändrande ämnen, alltså minska källorna, inte enbart ge oss på symptomen. Det är inte business as usual vi behöver, men en omställning till aktiviteter som ger en mindre klimatändring. Matproduktionen i världen måste vara hållbar ur fler synvinklar än enbart förändringar i ytor av åkermark för kolinlagring.

På det hela taget krävs det en omställning av vår livsstil inklusive matvanor som tar hänsyn till klimat men samtidigt en rad andra dimensioner som biologisk mångfald, ekosystemens hälsa och funktion, djurvälfärd, rättviseaspekter och demokratiskt inflytande för människors hälsa, arbets- och livsmiljöer. Detta gäller både i Sverige och i andra delar av världen som vi i dag är beroende av för vår matproduktion och konsumtion.

Vi behöver en helhetssyn på matproduktion för bedömning av hållbarhet

Varför har det negativa och ensidiga budskapet om ekoodling hamrats in och fortsätter att leva i medierna? En halv dementi i Sveriges Radio i efterhand har liten betydelse. Skadan är redan gjord och många har fått sin misstro befäst med vetenskapliga resultat i en internationell tidskrift. Varför sker detta nu när vi vet så mycket om planetens allvarliga miljöproblem varav klimataspekten inte är det enda men samverkar med andra problem?

När det gäller planetens och människors överlevnad krävs vetenskapliga studier som kan hantera flera olika variabler och göra bedömningar med ett helhetsperspektiv.

När det gäller planetens och människors överlevnad krävs vetenskapliga studier som kan hantera flera olika variabler och göra bedömningar med ett helhetsperspektiv. Vi behöver en engagerad och insiktsfull debatt och diskussion om matförsörjningen som berör alla FN:s 17 hållbarhetsmål, det globala ekosystemet och därmed vår överlevnad.

Gunilla Almered Olsson

professor humanekologi, Göteborgs universitet