Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett förtroende till rektorer och lärare är vad Axel Darviks skola behöver signalera. Inte fler pekpinnar och piskor, skriver debattören. Bild: Privat, Jonas Lindstedt
Ett förtroende till rektorer och lärare är vad Axel Darviks skola behöver signalera. Inte fler pekpinnar och piskor, skriver debattören. Bild: Privat, Jonas Lindstedt

Har Axel Darvik ens träffat ett barn?

Problemet för Göteborgs skolor är inte rektorer och lärare ute i verksamheten. Problemet är Göteborgs förtroendevalda. Har Axel Darvik ens träffat ett barn?, skriver Alexander Skytte, föreläsare och lärare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I en intervju med grundskolenämndens ordförande, Axel Darvik (L), målas en mörk bild upp av verksamheten. Darvik ser skolledningar som inte fixar att hålla budget. Det är stökigt i klassrummen. Pengar slösas på elevassistenter som jagar busiga pojkar. Men Darvik har också lösningar på problemen - han ska gå in och styra med hela handen.

Rektorer som inte klarar av att hålla den snäva budget Darvik gett skolan kommer avskedas. De lärare som inte klarar av att hantera en grupp elever, oavsett behov och förutsättningar, ska omplaceras. Till och med eleverna ska bytas ut om inte resultaten är bra nog. Darvik är tydlig med vad han vill göra och står för.

Problemet är inte skolpersonalen

Tydligt är att man har problem med skolan i Göteborg men här skiljer sig uppfattning från verkligheten för ordförande Darvik. Göteborgs problem är nämligen inte rektorer och lärare ute i verksamheten, problemet är Göteborgs förtroendevalda. Det är Darvik som är Göteborgs problem.

Darvik skäms inte för att visa upp sin okunskap inför skolans situation. Det glädjer mig att se en politiker med handlingskraft och som vågar stå för sin linje. Problemet är att Darvik inte hade kunnat rikta sin ambition och rakt pekande hand mer åt fel håll. Rektorer och lärare kommer inte våga lyfta de problem skolan dras med, problem som grundar sig i liberalens ekonomiska styrning av verksamheten.

Darvik gör en koppling mellan föreläsare och lärare. En duktig föreläsare kan nämligen trollbinda tusentals människor som är tysta och lyssnar, säger han. Hur kan då en lärare inte hantera ordningen på en klass med 25-30 personer, frågar Darvik sig.

Stor skillnad från att föreläsa

Jag är själv föreläsare med en publik upp till 300 personer per tillfälle. Jag trollbinder min publik, precis så som Darvik beskriver. De lyssnar tyst. Vissa gråter av de hemska berättelserna jag förmedlar från en uppväxt och skolgång med adhd/autism. Rungande applåder ges ibland i slutet av föreläsningen. Adrenalinet av att ha stått på scenen och få det bemötandet är helt fantastiskt. Men det är inget likt med att vara lärare.

Att Darvik har mage att jämföra det med att undervisa i klass, med barn som har skolplikt, är utan att överdriva det dummaste jag läst i sammanhanget. Det här känns som när jag som lärare ber om hjälp med att få röriga elever att sluta springa inne, kasta bollar eller kränka och får svaret "har ni sagt till dem att de inte får göra det". Har Darvik ens... träffat ett barn?

Som förtroendevald politiker och ordförande för Göteborgs skola skulle Darvik göra klokt i att ge sina medarbetare detsamma som han själv fått av Göteborgs invånare, förtroende. Ett förtroende till rektorer och lärare är vad Darviks skola behöver signalera. Inte fler pekpinnar och piskor.

Detta sker till exempel genom att inte kompensera fullt ut för lärarlönernas årliga ökning. Detta är givetvis inte ett perspektiv Darvik kommer att vidhålla.

Darviks utspel symboliserar ett stort problem i den svenska skolan. Som med tillverkning i fabrik är det tänkt att skolans verksamhet varje år ska bli något mer kostnadseffektivt i sitt bedrivande av att ge barn sin förpliktade utbildning. Därför ger Darvik årligen incitament i form av budgetnedskärningar för att skolan ska drivas billigare, eller mer effektivt som man säger på nyliberaliska. Detta sker till exempel genom att inte kompensera fullt ut för lärarlönernas årliga ökning. Detta är givetvis inte ett perspektiv Darvik kommer att vidhålla. Enligt Darvik satsar man nämligen mest på skolan i hela Sverige. Bäst är nog att fråga rektorn och läraren på valfri skola i Göteborg, har de sett skymten av Darviks påstådda satsning?

Problemet är att Darviks lösning blir att göra mer av det som inte fungerar. Mer kontroll och i förlängningen blir det utföraren på golvet som får ta ansvar för att Darvik inte klarar av att styra verksamheten han har blivit betrodd med från Göteborgarna.

Alexander Skytte, föreläsare och lärare. Grundare av lärarupproret 2.0 på Facebook