Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Handlar det om missförstånd eller okunskap hos MP?

Miljöpartiet blottar en okunskap om det stora problemet psykisk ohälsa hos unga. De lyfter fram en insats för en liten särskild grupp barn och glömmer helt den stora massan som vi syftar på, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik, Psykisk ohälsa, 5/3 och 13/3

Miljöpartiet visar i sin replik att de inte förstått att det handlar om en generell hälsofrämjande insats för alla barn. Det framgår genom att de hänvisar till Skolfam, vilket är en mycket bra insats som görs för en liten grupp barn. Skolfam är alltså inte någon övergripande insats för att förebygga psykisk ohälsa hos unga, vilket är vad Demokraterna efterfrågar.

Skolfam är ett verktyg vars syfte är att hjälpa några av de mest utsatta barnen i vårt samhälle, nämligen de som bor i familjehem. I dag får cirka 180 barn stöd genom Skolfam i Göteborg och ungefär 80 står i kö. Detta hälsofrämjande arbete är oerhört viktigt att värna om och utveckla vidare, men är inte vad vi syftade på i vår artikel.

Vi vill lyfta alla elever

Med vår artikel vill vi lyfta alla elever från tidig ålder, eftersom vi vill se ett förbättrat förebyggande arbete med att bevara den goda hälsa de flesta barn har när de börjar skolan.

Det finns utsatta grupper som behöver särskilt stöd, men den stora massan får inte glömmas bort.

I Göteborgs grundskolor går det 58 500 elever och, som flera rapporter visar, är det en alltför stor och ökande andel av dessa barn som brottas med psykisk ohälsa. Enligt dagens mått ryms ungefär 0,4 procent av dessa barn inom Skolfams ramar, men vad menar Miljöpartiet ska göras för resten? Dessa 99,6 procent behöver också inkluderas i ett förbättrat hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Glöm inte den stora massan

Det finns utsatta grupper som behöver särskilt stöd, men den stora massan får inte glömmas bort. Att satsa på helheten och låta alla elever och de viktiga vårdnadshavarna få kunskap, genom grundläggande hälsofrämjande arbete, tror vi i längden är vägen till minskad psykisk ohälsa och en bättre arbetsmiljö i skolan. Med förbättrad hälsa fungerar också inlärningen bättre. Fler kan lyckas i skolan, vilket är ett bra mål som Karin Pleijel (MP) säkert instämmer i.

Avslutningsvis måste vi ställa oss frågan varför Miljöpartiet i en replik på vår artikel, om ett generellt förebyggande hälsoarbete för alla elever, väljer att lyfta ett svar som är begränsat till ett fåtal. Trots fyra år av arbete med, och inflytande för, ungas situation i skolan blottar de med repliken en okunskap om och/eller ett bristande engagemang för den utbredda psykiska ohälsan bland unga.

Vi i Demokraterna hade den oroande psykiska ohälsan och bristande likvärdigheten på Göteborgs skolor i åtanke när vi skrev artikeln. Vi vill se en positiv förändring för alla elever i vår stad och vill också betona att vi strävar efter politisk enighet i denna viktiga fråga.

Jessica Blixt (D)

lärare och kommunalråd

Åse Victorin (D)

barn- och skolläkare, ledamot i kommunfullmäktige

Tommy Reinholdsson (D)

lärare och ledamot i utbildningsnämnden

Demokraternas kunskapsgrupp för skola och elevhälsa