Greta Thunbergs rektor skriver i sociala medier om Greta att hon inte är ”ett dugg orolig över hennes skolgång”. Det är uppenbart att Thunbergs skolkande sker med rektorns goda minne och tvärtom gör henne stolt.
Vilka frågor ska en elev få driva för att skolket ska vara befogat?
Då inställer sig frågan om det bara är Greta Thunberg som ska ha rätt att skolka en dag i veckan på den skolan, eller om det även ska gälla fler elever. Vilka frågor ska en elev få driva för att skolket ska vara befogat? Thunberg har framfört ett narrativ i klimatfrågan som ofta framförs från vänster, som att vi i väst behöver omvärdera vår livsstil och vår konsumtion. Skulle en elev få ledigt för att strejka för utbyggnad av kärnkraft? Strejka för att få Kina att överge kolkraften eller för att vi behöver en kraftigt åtstramad migration för att bekämpa gängvåldet?
De flesta förstår nog intuitivt att det är just ett vänsternarrativ i frågor som klimatet och flyktingfrågan eller andra liknande frågor som är känslomässigt viktiga i progressiva kretsar som kan komma ifråga för att rektorer och svenska myndigheter ska se mellan fingrarna på mycket frånvaro i skolan utan åtgärd.
Häromdagen kunde vi även läsa om en pappa som ville vabba för klimatet, och därmed använda gemensamma medel för att finansiera sin opinionsbildning.
Häromdagen kunde vi även läsa om en pappa som ville vabba för klimatet, och därmed använda gemensamma medel för att finansiera sin opinionsbildning. Vi har också kunnat läsa att SVT sagt att de ska betala advokatkostnader för två anställda som smugglat flyktingar. Många till vänster upphöjer sina egna åsikter till allmängiltigt goda åsikter, vars opinionsbildning man anser bör finansieras med gemensamma medel.
Rektorer, bibliotekarier och det offentliga Sverige behöver betänka att det demokratiska samhället förutsätter att man behandlar olika politiska synsätt rättvist.
Liknande mönster syns överallt i debatten. Socialdemokraterna ser sin egen linje i EU-frågorna med ökad överstatlighet som en garanti för fortsatt demokrati. Om ett högerparti vill minska åtagandet för public service så utmålas det som att demokratin är hotad, trots att detta snarare skulle öka pluralismen i åsikter och därmed vara bra för demokratin. Det finns exempel på att bibliotekarier utan skälig grund vägrat ta in böcker vars innehåll de ogillat.
Rektorer, bibliotekarier och det offentliga Sverige behöver betänka att det demokratiska samhället förutsätter att man behandlar olika politiska synsätt rättvist. Om offentliga representanter positivt särbehandlar viss opinionsbildning för att den anses ha rätt värdegrund så stärker man inte demokratin, utan man undergräver den.
Mattias Lindberg
debattör på Twitter som @lindbergpolemik och på facebooksidan Faktafabriken