2021 var ett fantastiskt börsår. Så vi småsparare, som investerat i fonder och aktier har haft en jättebra utveckling på sparpengarna. Det blev den v-kurva på börsen som många prognosmakare förutsåg. Det vill säga en snabb återhämtning från börskraschen våren 2020. Det är desto svårare att förutspå börsen och ekonomin under 2022. Pandemin vill inte släppa sitt grepp om samhället.
Omikron-varianten av viruset sprids nu som en löpeld genom Europa. Land efter land stänger helt eller delvis ner, igen. Den osäkerhet mutationen skapar, i kombination med stigande inflation, gör att vi kan vänta oss en svängig börs.
Ingen klang- och jubelföreställning
Finansminister Mikael Damberg (S) höll dagarna före jul en presskonferens där han presenterade Finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna. Det var ingen klang- och jubelföreställning. Med en allvarsam min, presenterade ministern ett ganska dyster, men framförallt osäker, prognos för ekonomin under 2022.
2022 kan bli ett år präglat av osäkerhet. Molnen hopar sig. Det finns risker kopplade till pandemins utveckling, leverans- och utbudsstörningar och risk för en varaktigt hög inflation.
Den svenska ekonomin har återhämtat sig väl och tillväxten är tillbaka på nivåer före krisen, sa Damberg. Det är en hög efterfrågan på arbetskraft och ljusa utsikter på arbetsmarknaden. Det är fortsatt stark konsumtion och investeringsvilja. Vi har också stabila offentliga finanser, vilket gör att vi återigen kan sätta in snabba stödåtgärder för att hålla företagen under armarna.
Men 2022 kan bli ett år präglat av osäkerhet. Molnen hopar sig. Det finns risker kopplade till pandemins utveckling, leverans- och utbudsstörningar och risk för en varaktigt hög inflation. Vi vet heller inte vad som kommer hända med den kinesiska ekonomin. Det finns risk för hårdlandning i Kina.
Viktig valfråga
På pensionsområdet, som jag huvudsakligen ägnar mig åt, kommer stort fokus att ligga på valet i september. Partier från höger till vänster lovar höjda pensioner och sänkta skatter. Åtta av tio pensionärer får höjningar av den totala pensionen med mellan 360 kronor och 840 kronor per månad efter skatt. Men det kommer mer om Vänsterpartiet och förra regeringens uppgörelse får tillräckligt med stöd i riksdagen. Upp till 1000 kronor för närmare 700 000 pensionärer. Och även SD har lovat en tusenlapp i högre pension, medan Moderaterna vill sänka skatten för pensionärerna. Räkna med en rejäl dos valfläsk till den viktiga väljargruppen pensionärer.
Missförstå mig inte. Det finns många pensionärer som har allt för låga pensioner och de behöver få höjda pensioner. Men det finns också pensionärsgrupper som har höga och bra pensioner. Det är en grupp med väldigt olika förutsättningar och behov.
Man kan lätt förledas att tro att det är pensionssystemets fel att pensionerna är för låga för allt för många. Tvärtom. Det bygger på sunda principer. Men pengarna i systemet räcker inte till när vi lever allt längre. Så vi behöver arbeta tills vi närmar oss 70 eller spara mer för att pensionen ska räcka för allt fler äldre som lever längre.
Tänk långsiktigt
För mig som ekonom är det viktigt att tänka långsiktigt kring pensionen. Det är viktigt att börja spara tidigt, för genom en ränta på ränta-effekt på sparpengarna kan sparandet ge rejält bättre pensioner. Därför är det för mig viktigt att vi i debatten inte glömmer bort de som precis ska komma in i arbetslivet, de yngre pensionsspararna, Generation Z, personer som är födda mellan 1995 och 2012. Deras perspektiv måste också lyftas fram och höras i debatten.
Det är Nobelpristagaren Malala Yousafzai och Greta Thunbergs generation som vi behöver lyssna på. Både när det gäller klimatet och pensionen.
Låt oss hoppas på ett 2022 som inte blir så dystert, som prognosmakarna förutspår.
Shoka Åhrman, sparekonom
