Det svenska pensionssystemet är i grunden stabilt och har en bred politisk förankring. Samtidigt vet vi att vårt pensionssystem är satt under hård press främst på grund av en åldrande befolkning. Det gäller nu för vår nye pensionsminister Ardalan Shekarabi (S) att hålla flera bollar i luften i samtidigt. Samtidigt som mer kortsiktiga utmaningar hanteras måste vi blicka framåt.
På sikt ser vi en stor och växande grupp medelinkomsttagare som arbetat genom hela livet och som ändå inte kommer få en pension som motsvarar deras förväntningar. Enligt Novus (2017) tycker varannan svensk att pensionen bör motsvara 75 till 80 procent av slutlönen. I själva verket kommer de flesta i stället få en total pension på mellan 60 till 70 procent om man haft tjänstepension hela yrkeslivet.
Den pensionspyramid som brukar få symbolisera det svenska pensionssystemet är utmanad och har framför allt tappat sin spets.
De allmänna pensionerna faller
Vi ser att botten av pyramiden – den allmänna pensionen – faller för framtida generationer. Det har framför allt med de demografiska förändringarna att göra.
Medellivslängden ökar snabbare än vi kunnat ana och dagens 70-åringar sägs av forskare vid Göteborgs universitet ha en hälsa som motsvarar 50-åringarnas på 1970-talet. Det innebär fler friska år med pension som inkomst. Det blir allt tydligare att vi kommer att behöva arbeta fler år för att få en rimlig pension. Därför är det bra att riksdagen nu klubbat högre pensionsåldrar.
Det blir allt tydligare att vi kommer att behöva arbeta fler år för att få en rimlig pension. Därför är det bra att riksdagen nu klubbat högre pensionsåldrar
Samtidigt visar Skandias nya rapport Akademikernotan – sen examen sänker pensionerna att pensionerna även påverkas av när man börjar arbeta. Svenska studenter tar examen senare än i de flesta andra europeiska länder. En typisk examensålder är 28 år för de flesta utbildningar.
Rapporten visar att det här kommer att få stor effekt på många akademikers framtida pensioner. Exempelvis behöver en sjuksköterska som tagit examen vid en typisk examensålder själv spara nästan 1 200 kronor i månaden – hela arbetslivet – för att nå den nivå om en pension på 80 procent av slutlönen, som de flesta svenskar säger sig vilja ha. Detta utifrån förutsättningen att hen har en pensionsålder på 69 år. Därför behövs politiska insatser också för att få ut fler akademiker i jobb tidigare.
Tjänstepension allt viktigare
Mitten på pyramiden – tjänstepensionen – växer i omfång och betydelse. Samtidigt ser vi en modern arbetsmarknad i förändring växa fram. Fler anställda väljer att byta anställningar oftare, mindre företag och vissa branscher saknar i högre grad tjänstepensionslösningar och så kallade ”gig-anställningar” utan tjänstepension blir allt vanligare. Utan tjänstepension blir pensionen mycket låg och det krävs stort eget sparande för att ersätta den.
Under de senaste åren har dock förutsättningarna för pensionssparande försämrats i Sverige – och olika regeringar är skyldiga. Fram till för några år sedan fanns en möjlighet att göra skatteavdrag för eget pensionssparande. Omkring två miljoner svenskar använde sig av avdraget. Majoriteten av spararna var kvinnor. Avdraget togs bort helt av Alliansregeringen.
Under de senaste åren har dock förutsättningarna för pensionssparande försämrats i Sverige – och olika regeringar är skyldiga
Nuvarande regeringspartier och Vänsterpartiet försämrade sedan förutsättningarna ytterligare då de höjde skatten på sparande i investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar vid två tillfällen under förra mandatperioden.
Detta har sammantaget lett till att förutsättningarna för att själv kunna spara till sin pension i Sverige är sämst i världen tillsammans med Argentina, enligt det Globala pensionsindexet Melbourne Mercer.
Vill se ny sparform
Alla livsval som påverkar hur mycket man arbetar får pensionskonsekvenser. En ny sparform med någon form av incitament från staten att spara långsiktigt till sin pension skulle bland annat ge den som kommit ut sent i arbete goda möjligheter att på egen hand kompensera för sitt livsval och förbättra sin framtida pension.
I sammanhanget kan nämnas att när det långsiktiga sparandet i dag minskar skulle en ny sparform leda till ökat nysparande till pension – vilket i sig möjliggör ökade investeringar för företagen. På sikt skulle en ny sparform också leda till att antalet pensionärer med grundskydd minskar och med rätt förslag skulle mer jämställda pensioner kunna uppnås.
Det är hög tid att regeringen tillsätter en utredning så att svenska folket åter kan uppmuntras att spara till sina pensioner
Vår nye socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har ett gyllene tillfälle att rivstarta sitt arbete för att fler svenskar ska kunna uppnå 80 procent av sin slutlön i pension. Det är hög tid att regeringen tillsätter en utredning så att svenska folket åter kan uppmuntras att spara till sina pensioner.
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia