Replik
22/3 Coronakrisen visar att höjd a-kassa är nödvändig
Coronaviruset drabbar världen hårt. Både sjukdomen och åtgärder för att bromsa spridningen innebär lägre tillväxt, lägre sysselsättning och företag som går under. Effekterna är svåröverskådliga. Enligt Goldman Sachs senaste prognos sänker epidemin USA:s BNP med nästan 10 procent i april. Professor Magnus Henrekson har varnat för att 600 000 personer i Sverige kan förlora sina jobb de kommande tre månaderna.
Det är, kort sagt, fel tillfälle att efterfråga politik som ökar arbetslösheten. Ändå är det vad Färm gör. Konjunkturinstitutet har konstaterat att effekten av högre och längre arbetslöshetsförsäkring främst är "högre och långvarigare arbetslöshet".
Riskerar att öka arbetslösheten
I en forskningsgenomgång för intresseorganisationen Sveriges a-kassor visar Ragnar Bengtsson och Erik Hegelund att 10 procentenheter högre ersättningsgrad kan kopplas till en ökad arbetslöshet med mellan 0,1 och 3,4 procentenheter beroende på studie. Skattningar på svensk data brukar ligga i den övre delen av intervallet.
Färm vill höja den genomsnittliga ersättningsnivån från 66 till 80 procent, eller 14 procentenheter, och därtill halvera karenstiden vilket motsvarar ytterligare tre procentenheter. Utgår man från Sveriges a-kassor riskerar Färms förslag alltså att öka arbetslösheten med upp till sex procentenheter.
Dessutom föreslår Färm en målsättning om att a-kassan aldrig ska trappas av, utan "arbetslösa ska ha samma ersättning under hela arbetslösheten". Men utan tidsgränser blir arbetslösheten i snitt längre, vilket höjer arbetslösheten och sänker produktiviteten. Inte heller detta är önskvärt – särskilt inte i en kris.
Få fart på sysselsättning
Färm har rätt i att det behövs reformer av arbetslöshetsförsäkringen. Den reformtrötthet Sverige sett det senaste decenniet måste brytas. Det kommer behövas reformer av skatter, arbetsrätt och näringspolitik för att få fart på sysselsättning, företagande, investeringar och tillväxt. Men målet borde vara lägre arbetslöshet, inte högre.
A-kassans syfte är att vara en omställningsförsäkring, inte en varaktig försörjning. I stället för Tidens arbetslöshetshöjande förslag bör man genomföra förändringar för att få fler i jobb. Karenstiden borde utökas, ersättningen trappas av tydligt under ersättningsperioden och a-kassan måste ha ett tydligt slutdatum.
Det är sällan rätt tillfälle för förslag som höjer arbetslösheten, men Tiden har lyckats välja ett ovanligt dåligt.
Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknaden på Timbro