Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Risken för en militärkupp i Venezuela, eller splittringar inom militären, samtidigt som urbana gerillagrupper tar upp vapen och därmed ett inbördeskrig, är överhängande, skriver Robert Hårdh och Erik Jennische, Civil Rights Defenders.

Höj rösten om Venezuela, Margot Wallström

Inför denna demokratiska, ekonomiska och sociala kollaps, som den venezolanska regeringen är ensamt ansvarig för, har såväl FN:s säkerhetsråd som EU fört en generande defensiv politik. Även Margot Wallström (S) har saknat skärpa. Det är hög tid att ändra på det nu, skriver Robert Hårdh och Erik Jennische, Civil Rights Defenders.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I Venezuela pågår en statskupp i slow-motion sedan ett par år. I söndags genomförde regerinegn ett val till en konstitutionsförsamling som ska skriva om konstitutionen. Målet är att formellt avveckla demokratin, och permanenta den sittande regeringens makt. Margot Wallström och EU:s utrikeschef Federica Mogherini har dock inte tydliggjort vad statskuppen får för konsekvenser för den venezolanska regeringen, och bör nu ställa sig på demokraternas sida i kampen om Venezuelas framtid.

Kubainfluerad konstitution

Den kontinuerliga avvecklingen av demokratin i Venezuela är bakgrunden till de dagliga protester som skakat landet sedan i början av april. Nationalförsamlingen har fråntagits sin lagstiftande makt av högsta domstolen, och processen att utse delegaterna till konstitutionsförsamlingen har genomförts så att en stor majoritet av de 545 delegaterna ska komma från president Nicolás Maduros socialistparti, PSUV.

Den konstitution som skrivs blir därmed sannolikt starkt influerad av den kubanska konstitutionen som omöjliggör ett fungerande demokratiskt system med garantier för medborgerliga och politiska rättigheter.

Ekonomisk och social kollaps

Men den politiska krisen har också ackompanjerats av en ekonomisk och social kris, bortom allt något land i Latinamerika upplevt på decennier. Under 2016 minskade Venezuelas BNP med 10 till 15 procent och medborgarna upplevde hyperinflation på 800 procent. Den ekonomiska situationen har sedan dess förvärrats. I maj publicerade hälsoministeriet statistik som visade att på bara ett år, mellan 2015 och 2016, ökade spädbarnsdödligheten med 30 procent, mödradödligheten med 66 procent och antalet fall av malaria med 76 procent, från 136 000 till 241 000. För två decennier sedan var malaria i princip utrotat från Venezuela. Hälsoministern som var ansvarig för att informationen publicerades avsattes två dagar senare, efter fyra månader på jobbet.

Wallström saknar skärpa

Inför denna demokratiska, ekonomiska och sociala kollaps, som den venezolanska regeringen är ensamt ansvarig för, har såväl FN:s säkerhetsråd som EU fört en generande defensiv politik. Under första halvåret 2017, när Sverige var ordförande i säkerhetsrådet togs – enligt regeringens egen lista – inte ett enda initiativ för att lösa krisen. Margot Wallströms egna uttalanden har också saknat den skärpa som situationen kräver. Samtidigt har Federica Mogherinis ställningstaganden varit passiva och otydliga, vilket tillåtit Donald Trump att genom några uttalanden de senaste veckorna att framstå som en förkämpe för mänskliga rättigheter.

FN och EU behöver nu förklara vilka konsekvenser antagandet av den nya konstitutionen får, och förbereda sig för vad man ska göra om eller när den venezolanska regeringen faller ihop. Risken för en militärkupp, eller splittringar inom militären, samtidigt som urbana guerillagrupper tar upp vapen och därmed ett inbördeskrig, är överhängande.

Stöd oppositionens krav

Trots att det har funnits gott om tid har Margot Wallström och Federica Mogherini undvikit att tydligt beskriva att hela processen är oacceptabel. Sverige och EU bör därför ställa sig bakom de krav som oppositionen ställt för att den politiska krisen ska kunna lösas. Kraven kan sammanfattas som:

1. Demokratiska presidentval och lokalval under 2017.

2. Upprättande av en humanitär kanal för internationellt stöd med mat och mediciner.

3. Att nationalförsamlingens oberoende garanteras av regeringen och högsta domstolen.

4. Att de politiska fångarna släpps.

5. Att mobiliseringen av beväpningen av paramilitära styrkor upphör.

Den venezolanska regeringen har avvecklat demokratin steg för steg under många år, utan att omvärlden sagt stopp. Utvecklingen har inte bara varit en katastrof för venezolanska medborgare, utan fungerar också som inspiration för anti-demokratiska ledare i andra länder. Den demokratiska världens trovärdighet står därför på spel.

Robert Hårdh

chef Civil Rights Defenders

Erik Jennische

programchef Latinamarika, Civil Rights Defenders