Högt blodtryck den viktigaste riskfaktorn för för tidig död

I dag är det Alla hjärtans dag. Men hur mår våra hjärtan egentligen? En av de viktigaste orsakerna till för tidig död i Sverige i dag är högt blodtryck. Trots att det både är enkelt att upptäcka och behandla, går omkring två miljoner svenskar idag omkring med högt blodtryck, närmare hälften av dem utan att veta om det. Av de som diagnosticeras blir en övervägande majoritet underbehandlade.

Högt blodtryck, eller hypertoni, är den viktigaste riskfaktorn till förtida död. Det systoliska blodtrycket (det övre av de två blodtrycken) stiger med åldern genom hela livet. Vid pensionsåldern uppvisar ungefär halva befolkningen ett högt blodtryck.

Enkelt mäta själv

Trots att blodtryck är enkelt att mäta själv är det få idag som gör det. I stället upptäcks det höga blodtrycket först vid en hälsoundersökning eller när man söker vård av annan orsak. Regelbunden mätning av blodtryck borde vara lika självklart som att besiktiga bilen, eftersom det är så enkelt och har så stor betydelse för att kunna få effektiv behandling i tid och förebygga de allvarliga sjukdomar hypertoni kan leda till.

För att sänka blodtrycket behöver patienten få stöd att ändra sina levnadsvanor, till exempel rökstopp, stresshantering, viktminskning, kost och fysisk aktivitet. Det är viktigt att patienten följs upp löpande för att bedöma behovet av läkemedelsbehandling.

När läkemedelsbehandling föreslås finns det många bra, billiga och effektiva läkemedel att tillgå. Ändå är det bara 20 procent av patienter med hypertoni som når ett normalt blodtryck i Sverige. Här är vi sämre än våra grannländer och betydligt sämre än Kanada, där motsvarande siffra är nära 70 procent.

För att sänka blodtrycket behöver patienten få stöd att ändra sina levnadsvanor, till exempel rökstopp, stresshantering, viktminskning, kost och fysisk aktivitet

Det finns flera anledningar till att vi i så låg grad når behandlingsmålen. Dels upptäcks för få med hypertoni. Dels rekommenderar vården blodtryckssänkande läkemedel i för låg utsträckning. Och dels är bristande uppföljning av läkemedelsbehandlingen vanlig bland hypertonibehandlade.

I Vårdanalys rapport ”I skuggan av covid-19” framgår att nära 40 procent av befolkningen avstått från att söka vård under pandemin, och av de som undvikit att söka vård bedömer 58 procent att de har kvarvarande behov av vård. Även i Socialstyrelsens rapport ”Uppdämda vårdbehov” framgår att planerade vårdbesök och förebyggande insatser har fått stå tillbaka under pandemin.

Omställningen mot en nära vård innebär att vi behöver arbeta mer personcentrerat, mer proaktivt och mer hälsofrämjande – med primärvården som nav. Men om vi vill uppnå en mer effektiv och tillgänglig vård är digitalisering och nya samarbeten mellan olika aktörer avgörande.

Effektivisera vården

Vi ser många möjligheter med att koppla samman nationell digital vård med fysiska platser nära människor, då nya former av stöd och tjänster för vård, prevention och rådgivning kan utvecklas. Nya lösningar som kan effektivisera vården och underlätta vardagen, inte minst i glesbygd.

De flesta av oss har närmare till ett apotek än en vårdcentral. Dessutom har apoteken ofta öppet när vården har stängt. I Kanada finns uppdrag för öppenvårdsapotek att både genomföra blodtrycksmätning samt genomföra andra delar av behandlingskontroll och även läkemedelsförändringar för personer med hypertoni där uppdraget kommer från sjukvården. Vi vill gärna se något liknande i Sverige.

Rekommendera läkemedel

Sammanfattningsvis ser vi ett antal områden där vi kan samverka för att nå resultat:

– Fler behöver bli medvetna om sitt blodtryck. Här krävs engagemang och informationsspridning.

– Vården behöver bli bättre på att rekommendera blodtryckssänkande läkemedel och säkerställa att behandlingen efterlevs och fungerar.

– Nya digitala hälsotjänster kan vara värdefulla komplement till den ordinarie vården eftersom de kan öka människors makt över sin egen hälsa och livsstil.

– Apotek, i samverkan med vårdaktörer, bör ha en större plats i vårdens ekosystem där den nära vården utvecklas.

– Den digitala infrastrukturen måste fungera bättre mellan olika vårdgivare och mellan människor i hemmen och vården.

– Vi behöver inse att många både vill, kan och kräver att ha bra koll på sin hälsa.

Vi ser fram emot att samverka kring detta. Med politiska styrmedel som går i samma riktning och öppnar för innovationer kommer vi att nå långt. Det kommer att effektivisera hälso- och sjukvården men framför allt rädda tusentals liv varje år.

Rasmus Nerman, vd Apoteket

Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Daniel Kernell, vd Doktor24

Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi, Uppsala universitet

Peter Vasko, hjärtläkare, Linköping