Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

VÅRDVETENSKAP. Den brittiska sjuksköterskan Florence Nightingale övertygade beslutsfattare med statistik och diagram redan för 150 år sedan, skriver barnläkaren Mats Reimer.

Hårresande vurm för alternativmedicin

Sex vårdforskare kräver på GP Debatt en utvidgning av evidensbegreppet men vill egentligen ha kryphål för alternativmedicin, vilket är mycket oroande, skriver Mats Reimer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Evidensbegreppet 30/6

Sex professorer hävdar i Göteborgs-Posten den 30 juni att vården borde vidga evidensbegreppet och öppna för fler behandlingsmetoder. De vill satsa mer på kvalitativ forskning. Använda mer beprövad erfarenhet. Ha en mer öppen hållning till de typer av beprövad komplementär medicin och vård som enligt klinisk erfarenhet har visat sig fungera bra. Komplementär medicin är en synonym till alternativmedicin.

De menar att kraven på att utvärdera med siffror och statistisk leder fel, och de skyller överförskrivning av psykofarmaka på att den snäva evidensmodellen stämmer alltför väl med en ökad läkemedelsförbrukning. Samtidigt kritiserar de den evidensbaserade behandlingsmetoden kognitiv beteendeterapi, och hävdar att Riksrevisionen kritiserat att rehabiliteringsgarantin vilat på kvantitativa studier och statistiska medelvärden på bekostnad av mångårig erfarenhet.

Efterlyste data

De sex professorerna läser Riksrevisionen som en ateist läser Gamla testamentet. Den tunga kritiken av satsningen mot psykisk ohälsa handlade om att patienterna sällan fick en bedömning av psykolog, det saknades krav på legitimerad behandlare, väntetiderna var långa, vården samarbetade inte med arbetsgivarna och det saknades registrering av resultat. Riksrevisionen efterlyste, för omvårdnadsforskarna förhatliga, kvantitativa data på om åtgärderna ledde till minskad sjukskrivning.

Vad slags professorer gillar inte siffror? Författarna är fyra sjuksköterskor, en sjukgymnast och en filosof. Deras forskning är kvalitativ, baserad på fenomenologisk hermeneutik” där bara ett fåtal respondenters upplevelser av sjukdom tolkas. En omvårdnadsforskning baserad på teoribyggen och döda manliga filosofer blir ett akademiskt revirhävdande där man bygger ett eget elfenbenstorn skilt från medicin, psykologi, sociologi och själavård. De har gjort sjuksköterskeutbildningen så filosofisk att omvårdsteoretiskt uppsatsskrivande med referenslistor blivit viktigare än praktiskt handlag och kunskaper i anatomi, patologi och farmakologi.

Svårt få respekt

Om alla författarna dessutom är anhängare av alternativmedicin är obekant, men professor Karin Dahlberg är det definitivt. I striden om de homeopatiska preparaten har Karin Dahlberg i debattartiklar ställt sig på Vidarklinikens sida. Hennes syn att erfarenhet måste väga lika tungt som mätbar effekt passar som hand i handske för antroposofiska läkemedelsbolag. 

Vid vårdhögskolan i Borås har Karin Dahlberg godkänt en akademisk uppsats som på allvar hävdade att människan har en aura och att handpåläggning kan bota sjukdom. Man förstår att vårdvetenskapen kan ha svårt att få respekt utanför sin egen kvalitativa ankdamm. Florence Nightingale, som redan för 150 år sedan övertygade beslutsfattare med statistik och diagram, vänder sig i sin grav.

Mats Reimer

barnläkare