Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
I kriget mot den äldre generationen när det gäller miljö- och klimatfrågan kan svenska Greta Thunberg ses som en ambassadör och fackelbärare. Född 2003 tillhör den 16-åriga Greta den yngsta generation som nu når vuxen ålder, skriver debattören. Bild: Privat, Jason DeCrow

Håller de nya ödesfrågorna på att slita isär generationerna?

Att det förekommer motsättningar mellan olika generationer är ingen nyhet. Men när generation Z nu börjar nå vuxen ålder ser vi en skillnad som aldrig tidigare skådats. Generation Z har nämligen visat att de är redo att inte bara stå upp mot de äldre: genom ett ”Ok, boomer” pekar de dessutom självsäkert ut vägen framåt, skriver Josephine Nachemson-Ekwall.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Helt plötsligt nådde den yngsta generationen vuxen ålder. Beväpnade med diverse sociala medier som Instagram, Snapchat, och Tiktok har generation Z under hösten gjort sin röst hörd runt om över världen. Uttrycket ”Ok, boomer” har blivit den yngsta generationens markör och kan ses som deras attack mot äldre, i en gemensam ansats att avfärda och skaka av sig de äldres försök att förminska eller stämpla den nya generationen som irrelevant.

Ingen tror längre att ”millennials” är ett samlingsord för alla unga i dag. Som millennial (född mellan 1981 och 1996) och medförfattare till en kommande bok om hur vi kan samarbeta över generationsgränserna ser jag att generation Z (född 1997 och framåt) är annorlunda. Vad som kommer att känneteckna generation Z vet vi fortfarande inte helt säkert. Men precis som med tidigare generationer kommer de ställa nya krav och ha andra förväntningar. Vad som är nytt är däremot att den äldre generationen inte verkar kunna vifta bort den yngre generationen med ett ”ungdomens nycker”. Generation Z har nämligen visat att den är redo att inte bara stå upp mot de äldre; genom ett ”Ok, boomer” pekar den dessutom självsäkert ut vägen framåt.

Nya ödesfrågor

Tecken på ett generationskrig syns i Sverige precis som i USA och Nya Zeeland. I kriget mot den äldre generationen när det gäller miljö- och klimatfrågan kan svenska Greta Thunberg ses som en ambassadör och fackelbärare. Född 2003 tillhör den 16-åriga Greta den yngsta generation som nu når vuxen ålder. Sedan hennes första skolstrejk för klimatet utanför riksdagen för drygt ett år sedan och grundandet av organisationen ”Fridays for Future” har Gretas budskap spridit sig som en löpeld och även andra rörelser ledda av unga har vuxit fram i hennes fotspår. Tydligt är att klimatet är en av de nya ödesfrågorna.

I kriget mot den äldre generationen när det gäller miljö- och klimatfrågan kan svenska Greta Thunberg ses som en ambassadör och fackelbärare

Det finns fler frågor den nya generationen brinner för, och kräver att bli lyssnad på. Enligt en ny rapport från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) lyfter svenska ungdomar fram sjukvård som den viktigaste samhällsfrågan och speciellt viktig för unga är frågan om psykisk ohälsa. Den äldre generationen oroar sig i stället för fysisk hälsa. Samma rapport visar även att den äldre generationen bryr sig i mindre utsträckning om jämlikhet jämfört med den unga. Frågan vi behöver ta ställning till är förstås om dessa värderingsgap kommer att slita isär generationerna då ett veritabelt generationskrig bryter ut eller om det bara är, ”som det alltid varit”? Det troliga är att Greta bara är början och att vi bör förhålla oss till generation Z på ett helt nytt sätt.

Ingen nyhet

Frustration över ungdomars attityd och beteende är inget nytt för 2019. Filosofer som Auguste Comte skrev redan på slutet av 1800-talet om olika generationers påverkan på samhället. Modern forskning visar samtidigt hur människors attityder och värderingar både förändras över tid och vad som definierar varje generation.

Detta kollektiva minne leder till gemensamma värderingarna och en generations identitet som i sin tur leder till betydelsefulla skillnader mellan varje generation

Att vi människor påverkas av både livscykeleffekter och tidsandan är känt. Men även om attityder och värderingar förändras över tid så permanents samtidigt ett kollektivt minne under en generations ungdomsår. Detta kollektiva minne leder till gemensamma värderingarna och en generations identitet som i sin tur leder till betydelsefulla skillnader mellan varje generation.

Enligt amerikanska generationsforskaren Jean M Twenge präglades ”baby boomers”, generationen som föddes mellan 1946 och 1964, av medborgarrättsrörelsen, Vietnamkriget och morden på John F Kennedy och Martin Luther King. Generationen efter, generation X, påverkades av Aids-epidemin och Sovjetunionens fall. Amerikanska Pew research center skriver att millennials i sin tur har präglats av terroristattacken mot World trade center 2001 och finanskrisen 2008.

Lägg fördomar åt sidan

Trots att vi inte exakt vet vad som kommer att känneteckna generation Z så finns det därför anledning för de äldre generationerna att uppmärksamma diskussionerna kring de nya ödesfrågorna som de yngre lyfter fram. Risken är annars att konflikten kommer att intensifieras då generation Z nu nått vuxen ålder och ger sig ut på arbetsmarknaden. Och med diverse sociala medier till hands kan den nya generationen få sina röster hörda på ett helt annat sätt än tidigare. De behöver inte vänta tills de når chefspositionerna som ”baby boomers” snällt accepterade att de behövde göra innan de la fram sina åsikter.

Därför behöver vi lägga fördomar om andra generationer åt sidan för att i stället bygga broar över generationsklyftorna

Nya ödesfrågor, men samma generationskonflikter? Konflikter som går i repris vart 25:e år då en ny generation når vuxen åldern? Nej. Den här gången är de unga beväpnade med ett för vår tids starkaste vapen: sociala medier. Megan Gerhardt, professor på Miami University i Ohio, beskriver det som att vi bemöter detta bäst genom att vara ”Gentelligent”: det vill säga uppskatta och ta till vara på andra generationers kunskap för att lösa dagens problem och utveckla morgondagens möjligheter. Därför behöver vi lägga fördomar om andra generationer åt sidan för att i stället bygga broar över generationsklyftorna. Alternativet, ett förödande krig som sliter isär generationerna och försvagar våra möjligheter att hantera vår tids ödesfrågor, borde inte tilltala någon.

Josephine Nachemson-Ekwall, medförfattare till en kommande bok om hur vi kan samarbeta över generationsgränserna, har en dubbelexamen i Finance och Diplomacy & Global Politics från Miami University of Ohio