Ett ytterligare sätt att se till att höginkomsttagare och kapitalstarka bidrar med sin del till det gemensamma är att beskatta sådant som de ofta använder sina pengar till. Det kan exempelvis handla om en ny båtskatt. Höginkomsttagare är kraftigt överrepresenterade bland båtägare, skriver debattörerna.
Ett ytterligare sätt att se till att höginkomsttagare och kapitalstarka bidrar med sin del till det gemensamma är att beskatta sådant som de ofta använder sina pengar till. Det kan exempelvis handla om en ny båtskatt. Höginkomsttagare är kraftigt överrepresenterade bland båtägare, skriver debattörerna. Bild: Thomas Johansson/TT

Höj skatten för de förmögna för att minska klyftorna

Medan vanligt folk har halkat efter när det gäller inkomster har de rikaste dragit ifrån kraftigt på grund av låg skatt på kapitalinkomster. Om vi vill stoppa den här utvecklingen och öka jämlikheten mellan människor måste vi öka beskattningen på egendom, höja fastighetsskatten och en ny arvs- och gåvoskatt, skriver bland andra Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Samtidigt som stora grupper vanliga löntagare och andra låginkomsttagare har fått se sina inkomster pressas har den rikaste klicken ökat sina kapitalinkomster kraftigt. Därför behövs ett förändrat skattesystem med en ökad tonvikt på egendoms- och annan kapitalbeskattning. LO och Tankesmedjan Tiden presenterar nu nya idéer om en modern arvs- och gåvoskatt och en ny och höjd fastighetsskatt.

Kapitalkoncentration ökar ojämlikheten

Jämlikhet handlar om att ge alla människor lika goda möjligheter att förverkliga sina stora drömmar och små mål i livet. En ökad kapitalkoncentration i kombination med kraftigt ökade kapitalinkomster för de rikaste ökar ojämlikheten på två sätt:

Makt. Ett samhälle där en liten elit skaffar sig mycket stora förmögenheter leder ofrånkomligen till att dessa också de facto får privilegier som andra i samhället förnekas. Socialt och ekonomiskt skapas en över- och underordning där de rika också skaffar sig ökad politisk och finansiell makt, medan de sämre ställda ofta utnyttjas och hålls tillbaka.

ANNONS

Rättvisa. Men jämlikhet handlar också om rättvisa. Liberaler hävdar ofta att de står för jämlika möjligheter i till exempel skolan – men bejakar att klyftor uppstår senare i livet. Arbetarrörelsen brukar betona att jämlika möjligheter förutsätter mer av ett jämlikt utfall, utan allt för stora inkomstskillnader.

Tar inte hänsyn till olika förutsättningar

Problemet är att den liberala grundtanken inte tar hänsyn till att olika sociala och ekonomiska arv skapar olika förutsättningar. Att dessa återföds generation efter generation är djupt problematiskt för våra jämlikhetsambitioner. Sociala klassresor är därför ofta en del av den liberala berättelsen: de som “anstränger sig” ska kunna gå från social utsatthet till välstånd. Men de som ”blir kvar” får kraftigt sämre utgångsläge att föra vidare till sina barn och barnbarn. Om livet och växlingen mellan generationer vore ett stafettlopp skulle det innebära att de välbärgade alltid får ett rejält försprång, medan vanliga löntagare får börja längre bak.

En central del av lösningen på dessa problem är att beskatta egendomar och annat kapital för att finansiera välfärd, socialförsäkringar och annat som omfördelar och ökar jämlikheten. Det finns både behov och utrymme för ökad kapitalbeskattning. Sverige har bland de lägsta skatterna på egendom bland OECD-länderna. När den nya skattereform som har aviserats i Januariavtalet ska utformas är det därför viktigt att fokusera särskilt mycket på en höjd och förnyad egendomsbeskattning.

ANNONS

En central del av lösningen på dessa problem är att beskatta egendomar och annat kapital för att finansiera välfärd, socialförsäkringar och annat som omfördelar och ökar jämlikheten.

I en ny underlagsrapport till LO-ekonomernas och Tankesmedjan Tidens skattepolitiska skuggutredning visas på flera möjligheter – och några utmaningar – med en sådan skärpt beskattning. Några delar som vi vill arbeta vidare med är:

En ny och modern arvs- och gåvoskatt. En ny och modern arvs- och gåvoskatt är ett effektivt sätt att bryta eller dämpa den ojämlikhet som förstärks för varje generation. Om liberaler menar allvar med sin rättvisesyn, så borde de därför vara positiva till en sådan arvs- och gåvoskatt.

För att undvika skatt på mindre arv och gåvor kan ett grundavdrag införas, på liknande sätt som i andra europeiska länder.

En ny och höjd fastighetsskatt. Fastighetsskatter är en stabil skattebas som inte kan lämna landet. Allra tydligast gäller detta för marken. En ny, modern och mer rättvis fastighetsskatt skulle därför kunna betona beskattning av markdelen av en fastighet - utan dagens takbegränsning. Det skulle göra att dagens orättvisa och låga fastighetsavgift kan ersättas med bland annat en mer rättvis skatt på attraktiva och dyra tomter.

Riktad lyxbeskattning

Riktade skatter på de rikas lyxegendomar. Ett ytterligare sätt att se till att höginkomsttagare och kapitalstarka bidrar med sin del till det gemensamma är att beskatta sådant som de ofta använder sina pengar till. Det kan exempelvis handla om en ny båtskatt. Höginkomsttagare är kraftigt överrepresenterade bland båtägare. Andra exempel på denna typ av riktad lyxbeskattning skulle kunna vara att införa skatt på konst eller dyra lyxbilar.

ANNONS

Givet att vi beskattar arbetsinkomster relativt högt och kapital lågt, så menar vi att det är rimligt att höja skatten på kapitaltillgångar. Detta skulle göra skatteuttaget mer rättvist och samtidigt mindre förmånligt än idag att leva på avkastningen av ärvda tillgångar.

När LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden i september presenterar ett samlat slutförslag till en ny skattereform kommer ökad beskattning av egendomar att vara en mycket viktig del. Det behövs för att Sverige återigen ska bli ett föredöme som jämlikt samhälle.

Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom

Daniel Färm, chef Tankesmedjan Tiden

Anne-Marie Lindgren, analyschef Tankesmedjan Tiden

Emil Bustos, rapportförfattare, utredare och doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm

Elis Örjes, rapportförfattare, utredare och expert på skattefrågor

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS