Arbetslösheten på svensk arbetsmarknad låg i februari 2021 på 8,8 procent. Detta innebär att Sverige har den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU. Sverige beskrivs dock som ”Innovation Leader” enligt European Innovation Scoreboard (2020), som utvärderar EU-ländernas nationella innovationssystem.
Med detta som bakgrund blir tillståndet på arbetsmarknaden lite motsägelsefullt. En del av förklaringen ligger i den mycket segregerade arbetsmarknaden, som är särskilt påtaglig för unga och nyanlända. Här finns all anledning att ta efter ett framgångsrikt reformpaket från Tyskland.
Låg självförsörjningsgrad bland utrikes födda
De som främst påverkas av den närmast skyhöga arbetslösheten är utrikes födda. Segregationen på arbetsmarknaden är allvarlig, inte minst sett till självförsörjningsgraden. Enligt Entreprenörskapsforum (2020) blir en majoritet av utrikes födda aldrig självförsörjande. Snarare tar det 12 till 13 år innan hälften av utrikes födda nått en självförsörjningsgrad, definierat som 12 800 kronor efter skatt.
Förslag som bidragstak, skattesänkningar och successiv kvalificering in i socialförsäkringssystemet är alla viktiga reformer som syftar till att öka incitamentet för en person att ta ett arbete. Samtidigt måste det finnas en jobbpolitik som välkomnar de som vill ta steget.
De som främst påverkas av den närmast skyhöga arbetslösheten är utrikes födda. Segregationen på arbetsmarknaden är allvarlig, inte minst sett till självförsörjningsgraden.
Höga ingångslöner på svensk arbetsmarknad minskar efterfrågan på arbetskraft från företagens sida. Konsekvensen blir att företagen helt enkelt inte vågar eller har råd att anställa, vilket särskilt drabbar unga och nyanlända.
Studier visar på fördelar med minijobs
KDU föreslår därför att Sverige lär från Tyskland och inför så kallade minijobb. Tyskland led, precis som Sverige, länge av en segregerad arbetsmarknad med ett stort sysselsättningsgap mellan inrikes födda, nyanlända och ungdomar. Efter att de lanserat ett antal arbetsmarknadsreformer, där minijobb var en av dem, så lyckades landet både halvera sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda samt halvera ungdomsarbetslösheten.
I praktiken innebär minijobb att en arbetssökande får jobba 15 timmar i veckan skattefritt för en summa upp till 4 500 kronor i månaden. Trots att reformen är omstridd har flera tyska studier visat på fördelar, bland annat i att arbetssökande aktiveras genom minijobb samt att det ökar deras hälsa och psykiska välbefinnande.
Sverige står idag inför liknande utmaningar som Tyskland gjorde inför deras stora reformpaket. Tyskland gick sedan från att vara en trög ekonomi i början av 2000-talet till att bli motorn i europeiskt jobbskapande. Varför ska inte Sverige följa deras goda exempel och införa minijobb?
Nike Örbrink, förbundsordförande KDU
Natanael Kvidal, förbundsstyrelseledamot med ansvar för ideologi och arbetsmarknad KDU