Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Uppdrag granskning måste bygga hela granskningen på fakta och där har vi och den anmälande läkaren och Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska universitetssjukhuset väldigt olika syn på vad som är fakta, skriver debattörerna. Bild: Henrik Holmberg / TT

Granskning om antisemitism på Karolinska bygger på fakta

Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska universitetssjukhuset påstår att vi förfalskar, förminskar och förvanskar i vårt reportage. Vi menar att vi med vår granskning visat på farorna med att ensidigt upprepa påståenden utan att ha kontrollerat dem, skriver bland andra Ulf Johansson, ansvarig utgivare SVT Uppdrag granskning.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Anklagelser om antisemitism på Karolinska, 11/11.

I en debattartikel i GP påstår Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska universitetssjukhuset att vi förfalskar, förminskar och förvanskar i vårt reportage. Det är inte sant. Vi redovisar exempelvis tydligt, tvärt emot vad Aktionsgruppen hävdar, att vi pratat även med de två andra judiska läkarna som i medierapporteringen och aktionsgruppens citat inkluderats i standardfrasen ”flera läkare”.

Redovisar alla sidor

Vi redovisar också att vi inte erhållit någon dokumentation från dem som motsäger slutsatserna i utredningen. Och vi förtiger inte SKMA:s slutsats vad gäller den externa utredningen: ”Svenska Kommittén mot antisemitism menar att utredningen inte helt lyckats utesluta att det förekommit diskriminering på antisemitisk grund.”

Vi berättar också om den anmälande läkarens inställning till utredningen: ”Den anmälande läkaren accepterar inte utredningens slutsatser och kräver att den ska göras om. Han säger att han till exempel bara anmält två av sina chefer.” Den ena är Inti Peredo för antisemitism och den andra var en kollega som trakasserade kvinnliga kollegor.

En tolkningsfråga

Nu kan man möjligen diskutera definitionen av ordet ”anmäla”. Ifall vi med detta menar att fylla i ett för ändamålet avsett formulär så är väl inte ens Inti Peredo att anses som anmäld. Om vi däremot, vilket den anmälande läkaren konsekvent tycks ha gjort, med anmäla menar att påtala ett missförhållande för en chef eller annan relevant instans, så blir det uppenbart att påståendet är helt felaktigt. Förutom de två anmälningarna som här listats så har han ju även anmält en sektionsansvarig på en av sektionerna vid neurokirurgen, hösten 2016. Det var ju det som var själva ingångsvärdet i den utredning som senare ledde till att han blev omplacerad.

Är en forskningshandledare att betrakta som en överordnad? Kan man kalla det för en anmälan? Den externa utredningen gjorde det i vart fall.

Han har också anmält den chef som efterträdde Inti Peredo och åtminstone en av sina nuvarande chefer. Då är vi uppe i fem. Därtill riktade han allvarliga anklagelser mot åtminstone en av sina båda forskningshandledare, en konflikt som arbetsgivaren fick gå in och hantera. Är en forskningshandledare att betrakta som en överordnad? Kan man kalla det för en anmälan? Den externa utredningen gjorde det i vart fall.

Olika syn på fakta

Uppdrag granskning måste bygga hela granskningen på fakta och där har vi och den anmälande läkaren och Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska universitetssjukhuset väldigt olika syn på vad som är fakta. För oss är det antingen skriftlig eller inspelad dokumentation, eller två av varandra oberoende muntliga källor som gäller. För den anmälande läkaren likväl som för Aktionsgruppen verkar det vara gott nog att någon berättar vad någon annan sagt eller gjort. Vi kan inte arbeta så.

För oss är det antingen skriftlig eller inspelad dokumentation, eller två av varandra oberoende muntliga källor som gäller

Som stomme i vår research har vi en tidslinje från 2000, då den anmälande läkaren kommer till Sverige på besök, fram till oktober 2019, med över 100 olika händelser som i olika hög utsträckning har relevans för att förstå händelseförloppet.

Sammanställningen bygger på flera månader av research och bakgrundssamtal med många olika typer av källor, även sådana som i andra sammanhang haft kontakt med den anmälande läkaren och Inti Peredo, till exempel kollegor och forskare vid andra sjukhus och institutioner, och den internationella samarbetsorganisation där den anmälande läkaren ingått i styrelsen. Allt för att få en så pass heltäckande och mångbottnad bild som möjligt.

Vi redovisar också att andra bedömt åtminstone två av bilderna som antisemitiska

Vi delar inte heller uppfattningen att författaren och journalisten Göran Rosenberg bagatelliserar de fyra bilder som Inti Peredo delat på Facebook. En av bilderna beskriver han i reportaget som mycket problematisk, men till skillnad från de tre organisationer som den anmälande läkaren konsulterat bedömer han bilderna i sitt sammanhang, för att bättre kunna förstå budskapet. Vi redovisar också att andra bedömt åtminstone två av bilderna som antisemitiska.

Faror med ensidiga upprepningar

Aktionsgruppen beskriver UG:s rapportering som ensidig, men tycks inte ha haft några problem med att själva bidra till och spä på den ensidighet som präglat drevet mot Inti Peredo det senaste året. Inte minst genom att konsekvent använder termen ”förövare”. Med vilken rätt och på vilka grunder kallar aktionsgruppen Inti Peredo för förövare?

Med vilken rätt och på vilka grunder kallar aktionsgruppen Inti Peredo för förövare?

Genom att i kritiken mot oss redovisa statistik över hur många läkare på neurokirurgen, som ansåg sig utsatta för kränkande särbehandling och mobbning på neurokirurgen enligt enkätsvaren 2015 (fem av 19 svarande) verkar aktionsgruppen insinuera att vi på UG inte tycker det skulle vara viktigt med nolltolerans mot trakasserier inom vården. Ingenting kunde vara oss mer främmande och det vet alla som följt våra granskningar genom åren.

Vi menar att vi med vår granskning visat på farorna med att ensidigt upprepa påståenden utan att ha kontrollerat dem. Vi har också visat hur dessa upprepningar, inte minst i medier, till slut blir till ”sanningar” som i princip blir omöjliga för en enskild att motbevisa.

Ulf Johansson, ansvarig utgivare SVT Uppdrag granskning

Sophia Djiobaridis, producent och reporter SVT Uppdrag granskning

Per Shapiro, reporter SVT Uppdrag granskning