Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hantering av djur behöver ifrågasättas utifrån etiska principer, skriver debattörerna.

God köttfri jul!

Julen står för dörren och lagom till vi ska börja förbereda julbordet visar SVT “Köttets lustar” med Henrik Schyffert. Programserien vill lyfta fram den kopiösa köttkonsumtion som rika världsmedborgare står för. I Sverige har köttätandet ökat med 50 procent sedan 1980-talet. Det behöver vi ändra på, skriver bland andra Camilla Björkbom, Djurens rätt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I Sverige slaktas två och en halv miljon grisar varje år. 98 procent av alla grisar får aldrig se dagens ljus eller böka i marken utan står inlåsta i bås med betonggolv. Grisarna lever i genomsnitt sex månader med en stark tillväxt som innebär stort lidande för dem. Grisarna transporteras under stressande förhållanden till slakt. Framme vid slakteriet förs de ned i schakt där de bedövas av koldioxid vilket tillfogar grisarna smärta och är ångestframkallande. Avdomnade får de halsen avskuren.

Denna hantering av djur behöver ifrågasättas utifrån etiska principer. Har vi människor rätt att utsätta djur för detta lidande?

Dagens animaliecentrerade kostmönster, vilket understryks än mer i jultider, har vuxit fram genom felaktiga föreställningar om näringslära och genom oansvarigt agerande från matindustrin. I dag har vi tillgång till en mångfald av livsmedel från växtriket och har möjlighet att laga festliga rätter helt växtbaserat.

En växtbaserad kost har många hälsofördelar och är näringsriktig i livets alla skeden. Personer som äter vegetariskt uppvisar minskad risk för hjärtkärlsjukdom och cancer. Personer som äter vegetariskt lever längre. Jämfört med lakto-ovo-vegetariska kostalternativ (vegetariska livsmedel, mejeriprodukter och ägg) ger vegansk kost (enbart livsmedel från växtriket) ytterligare skydd mot övervikt, högt blodtryck och diabetes typ 2.

Klimatfrågan

Ett tredje perspektiv som talar för att vi behöver förändra våra matvanor är klimatfrågan. En femtedel av växthusgasutsläpp kommer från kött- och mejeriproduktionen. Blandkost för en genomsnittlig svensk ger upphov till 1,8 ton utsläpp av växhusgaser per person/år. En lakto-ovo-vegetarisk kost ger upphov till 1,0 ton utsläpp per person/år. En vegansk kost hamnar på 0,5 ton.

I vår värld används 70 procent av all odlingsbar mark till att odla foder till djur som ingår i kött- och mejeriproduktionen. Utifrån hungerproblematik i världen blir det ohållbart att fortsätta denna produktion.

Vi har alla en vinst att hämta i minskad köttkonsumtion – djuren, klimatet, hälsan och det blir större resurser till att lösa världens livsmedelsbehov.

Camilla Björkbom

förbundsordförande för Djurens rätt

Nadja Franke

skådespelare, Scenkonstgruppen

Pär Friberg

präst i Svenska kyrkan

David Stenholtz

överläkare i onkologi, ordförande i Läkare för framtiden