När en stor del av världen nu går in i en andra nedstängning till följd av spridningen av Covid-19 så riskerar allt fler kvinnor att utsättas för våld eller sexuellt våld av en närstående. Att rädda liv kostar pengar. Arbetet mot kvinnovåld står sällan först på listan när stödpengar för Covid-19 pandemin delas ut.
Kriser förstärker ofta destruktiva mönster och bristande jämställdhet. Ovanpå detta kommer arbetslöshet, isolering och ekonomisk press vilket blir den perfekta stormen som gör att våldet mot kvinnor nu kommer att öka när dessa åter blir inlåsta med sina förövare.
Kvinnofrågor nedprioriteras
Från pandemins första våg i våras vet vi att våld i hemmet i till exempel Frankrike ökade med 30 procent, i Ryssland mer än fördubblades antalet samtal till den nationella hjälplinjen och i Tunisien ökade samtalen till en jourtelefon för våldsutsatta kvinnor med 500 procent. Men få undersökningar har genomförts och det saknas ordentlig statistik. Kvinnofrågor tenderar vid en kris som Covid-19-pandemin att halka ned mot botten av prioriteringslistan och våld mot kvinnor är inget undantag. Endast en tredjedel av världens länder har enligt FN ägnat frågan om ökat kvinnovåld under pandemin någon uppmärksamhet.
Lärdomen som Kvinna till Kvinna drar från tidigare kriser som Ebolaepidemin i Västafrika 2014, är att våld och sexuellt våld mot kvinnor ökar dramatiskt i ett krisläge med nationell nedstängning, likaså den sexuella exploateringen. Studier från flyktingläger visar också att när familjer hålls instängda så stiger våldsnivån.
Lärdomen som Kvinna till Kvinna drar från tidigare kriser som Ebolaepidemin i Västafrika 2014, är att våld och sexuellt våld mot kvinnor ökar dramatiskt i ett krisläge med nationell nedstängning, likaså den sexuella exploateringen.
I Sverige är bilden motsägelsefull. Färsk statistik från Brottsförebyggande Rådet visar att anmälningarna från kvinnor som misshandlats av en partner ökade med 57 procent i september jämfört med samma månad förra året. Men i en ny rapport uppger drygt hälften av Sveriges länsstyrelser att våldsanmälningarna inte ökat under perioden mars till oktober. Bakom detta ligger troligen en lika obehaglig som sorglig förklaring.
Kontrollerar sin partner
Det blir allt svårare för flickor och kvinnor att ringa till hjälplinjer eller att komma åt en dator för att söka hjälp via nätet när de är instängda med en våldsam man. Män som kontrollerar sin partner eller familj har nu goda skäl att hindra närstående att gå ut och träffa andra genom att hänvisa till smittspridningen. Hallands län, till exempel, konstaterar i rapporten att ”Det är svårt att söka hjälp då kontrollen ökar när hela familjen alltid är tillsammans.”
I utsatta länder förvärras situationen av att det kanske inte finns vare sig datorer eller fungerande internet och om familjen har en mobil så är det ofta mannens.
Även utan en pandemi är de globala siffrorna dystra. Under de senaste tolv månaderna har 243 miljoner kvinnor utsatts för våld av sin partner. En av tre kvinnor utsätts för våld eller sexuellt våld under sin livstid och nästan sex av tio kvinnor som mördas faller offer för en nuvarande eller tidigare partner, det betyder 87 000 kvinnor under ett år (2017). Våldet mot kvinnor kostar världen 13 000 miljarder årligen. Det är drygt två och en halv gånger den svenska BNP:n. Alla siffror är från FN.
Tvingas stänga
Kvinnojourer runt om i världen hade redan innan pandemin ont om pengar och drivs ofta med frivilliga krafter. Covid-19-krisen har betytt att organisationer som erbjuder skyddade boenden och hjälp i sina center ibland tvingats stänga ner för att de inte har resurser eller för att hindra smittan. Vårdpersonal från center för våldsutsatta kvinnor rekvireras istället till den akuta pandemin och våldtäktsoffer prioriteras bort. En del center har i vissa länder omvandlats till vårdboenden för Covid-19 patienter.
Till detta kommer att polis och rättsväsende i många länder har fullt upp med att upprätthålla karantänsbestämmelser. Det betyder att anmälningar om våld mot kvinnor läggs på hög om det alls går att komma iväg till en polisstation för att anmäla. I vissa länder har våldsutsatta kvinnor som flytt till skyddade boenden blivit straffade för att ha brutit mot utegångsförbud. Förövare kan också gå fria när rättegångar skjuts upp med hänvisning till smittspridningen.
Öronmärkt stöd
Visst görs det saker. Några länder tar fram speciella appar och kodmeddelanden som kan användas när kvinnor slår larm om våld och övergrepp, andra länder tillhandahåller gratis mobiler med förbetalt saldo för kvinnor som lever med en våldsam man. Men det räcker inte.
– Sveriges kommande hjälppaket för Covid-19 till utsatta länder måste därför innehålla öronmärkt stöd till våldsutsatta kvinnor, hjälpcenter, boenden och jourtelefoner. Det är nästan uteslutande civilsamhällets kvinnoorganisationer som sköter arbetet. De måste överlag få mer stöd, även utan en pandemi.
– Sverige måste också ställa krav på de länder som mottar bistånd att dessa fortsätter att hålla kvinnocenter och skyddade boenden öppna och inte nedprioriterar våld mot kvinnor i rättsapparaten eller låter förövare gå fria med hänvisning till att pandemibekämpningen går före.
– Medier, i Sverige och globalt, kan sätta ljus på problemet och förklara hur pandemibekämpningen i form av nedstängning och social distansering ytterligare förvärrar för våldsutsatta kvinnor.
– Här hemma kan myndigheter vara tydligare i kampanjer om att arbetet mot våld mot kvinnor fortsätter vara högprioriterat i pandemin.
När jul och andra stora helger nu står för dörren runt om i världen pandemiåret 2020 ökar förväntningar, stress och ekonomisk utsatthet ytterligare. Och tyvärr också våldet mot kvinnorna.
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna