Glöm inte de hedersutsatta under coronakrisen

Våldet i nära relationer ökar när allt fler är isolerade på grund av coronakrisen. En grupp som är extra utsatt är de som lever under hedersförtryck och nu riskerar att hamna helt i förövarens våld, skriver Cecilia Elving, Liberala Kvinnor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Upp till 200 000 flickor, kvinnor och pojkar i Sverige är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Med färre sociala kontakter och allt mer tid som tillbringas i hemmet får hedersutsatta betydligt sämre förutsättningar att avgränsa kontakten med gärningsmannen/männen och söka hjälp. Personer som redan innan Coronapandemin var kontrollerade och hade en begränsad handlingsfrihet riskerar nu att hamna under absolut kontroll av sin partner eller familj. Distansundervisningen för gymnasielever ökar utsattheten och det skulle bli stora negativa konsekvenser för barns utsatthet om grundskolorna behövde stängas.

Bortgifte ökar i krisen

Organisationer som arbetar med hedersutsatta larmar om att oron över att utsättas för grova brott, såsom bortgifte, ökar i krisen. Enligt det Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck fördes 199 personer, mestadels barn, bort från Sverige år 2019 av hedersrelaterade anledningar. Det finns en stor risk att den siffran kommer att öka kraftigt i år.

ANNONS

Enligt TRIS, Tjejers Rätt i Samhället, kan man nu se att allt fler barn i grundskoleåldern under de senaste veckorna har ringt till deras stödtelefon för hedersutsatta. Barnen uttrycker oro och ångest över att de kan tvingas vara isolerade i hemmet med sina familjemedlemmar.

Det kommer även andra otroligt oroväckande signaler från organisationer som arbetar mot hedersvåld. Det handlar om att vissa som lever under hedersförtryck vägras vård, eftersom vården skulle innebära att de skiljs från familjen, och att familjen därmed förlorade kontrollen över dem.

Regeringen har tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet beslutat att avsätta 100 miljoner kronor extra till civilsamhällesorganisationer som arbetar med barn och unga i utsatta situationer och våldsutsatta kvinnor.

Skyldighet att göra orosanmälan

Utöver det behöver vi omgående öka beredskapen hos socialtjänst, polis och andra berörda myndigheter. Kommunerna måste säkerställa att socialtjänstens kärnverksamheter hålls öppna och bemannade oavsett pandemin. Det är också viktigt att betona att yrkesverksamma har en skyldighet att göra en orosanmälan vid minsta misstanke om någon utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck. Kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck behöver höjas i kommunernas socialförvaltningar.

Samhället behöver nu agera än mer kraftfullt för att skydda dem som lever under hedersrelaterad våld och förtryck. Vi kan inte låta familjemedlemmar utnyttja en krissituation till att utöva ännu mer kontroll och våld. Nu behövs stora insatser från många olika aktörer för att hindra att hedersvåldet eskalerar i skuggan av Coronakrisen.

ANNONS

Cecilia Elving, ordförande Liberala kvinnor

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS