Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I dag när stressjukdomar och utbrändhet ökar som är både dyra och plågsamma socialmedicinska tillstånd, så ökar naturligtvis även behovet av läkande incitament i direkt anslutning till de förtätade flerfamiljshusen, till exempel trädgårdsrum, eller hörnor, utan evig aktivitet och sociala krav, skriver Lena Palm.

Ge utrymme för stillhet när Göteborg bygger nytt

Byggemenskaper är en underutnyttjad och fantastisk modell. Bra att den uppmärksammas! Men glöm inte bort behovet av miljöer för stillhet och återhämtning när den nya staden byggs, skriver Lena Palm, Bostads Lobbyn.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Det nya Göteborg, 11/11, 18-19/11

Stor tack för positiv respons som bådar gott för framtiden. Särskilt intressant är att stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer nämner Byggemenskaper. Det är synnerligen glädjande att Göteborg vill utveckla bo- och byggemenskaper, denna fantastiska men underutnyttjade modell att en grupp medborgare kan bli egna byggherrar.

Det behövs förnyat fokus på denna möjlighet och resursförstärkning. Framför allt behövs omgående att ekonomiska start- och föreningsbidrag beviljas från till exempel Social Resursförvaltning på precis samma sätt som andra föreningar tilldelas medel inom ramen för social hållbarhet. Så är inte fallet för närvarande och det behöver ändras på omgående.

Plats för återhämtning

Något som jag gärna vill bemöta er med är, att lika viktigt som gemenskap i förtätade och intensiva bostadskvarter är tillgång på så kallade restorativa miljöer för återhämtning, stillhet och ro. I dag när stressjukdomar och utbrändhet ökar som är både dyra och plågsamma socialmedicinska tillstånd, så ökar naturligtvis även behovet av läkande incitament i direkt anslutning till de förtätade flerfamiljshusen, till exempel trädgårdsrum, eller hörnor, utan evig aktivitet och sociala krav.

Så resonerar villaägarna som köper hus för att forma sin boendemiljö, där ingår att få vara helt ifred när så önskas och småplocka och filosofera. Ska vi utveckla flerfamiljshusen bör vi tänka i liknande banor som villaägarna. Då kan vi inte tillämpa ”allt till alla samtidigt”.

Aktivitet dyrkas

Västvärlden dyrkar aktivitet, liv och rörelser eftersom de mekanistiska och tekniska idealen hellre ser aktivitet och yttre händelser som tecken på framgång och dynamik. Medan det stillsamt subtila och förnimbara är detsamma som innehållslöst och förkastas. Det finns en hel vetenskap om just detta.

Miljöpsykologi handlar om läran om perceptioner. Synintryck, akustik, rumsindelning, skala, färg, etcetera påverkar människan, medvetet eller omedvetet. Genom ökat fokus på evidensbaserad arkitektur och materialval, där ljus, skugga, patina, texturer samverkar och omvandlas till emotionella faktorer kan vi förstärka trivsel och hemkänsla och därigenom motverka att särintressen riskerar att krocka och orsaka tärande konflikter. Vi behöver tänka i flera led och dimensioner för att utveckla goda bostadsmiljöer. Det är här som tvärvetenskaplig kompetens blir så betydelsefull för att göra bostaden och närmiljön till en viktig och dynamisk beståndsdel inom social hållbarhet.

Lena Palm

Bostads Lobbyn