Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ge oss möjligheten att förbättra svensk skola!

Skolkommissionens förslag ska ses som en helhet och politikerna bör därför snarast komma överens om ett reformpaket som bygger på just helheten i detta förslag. I annat fall är risken överhängande att lärarbrist, försämrad likvärdighet, svaga kunskapsresultat och bristande ansvarskänsla för skolan håller i sig och förvärras, skriver lärarfacken och skolledarna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För drygt en månad sedan lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande. Ett omfattande reformpaket för att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten i skolan presenterades, men allt fokus kom att hamna på ett av förslagen – det om lottning till skolor som är översökta.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Debatten om lottning regisserades noga. Det började med en välplacerad läcka dagen innan Skolkommissionens betänkande, och sedan var bollen satt i rullning. Det gick överhuvudtaget inte att prata om någonting annat än just lottning. Det är därför förståeligt att utbildningsministern valt att i dagsläget inte gå vidare med lottningsförslaget, då det med stor sannolikhet hade lett till att inget oppositionsparti skulle kunna tänka sig att komma till förhandlingsbordet.

Att partierna kommer överens över blockgränsen ser vi som en förutsättning för att den svenska skolan ska komma på fötter och att lärare och rektorer ska kunna arbeta målinriktat.

För två år sedan presenterade OECD en analys av det svenska skolsystemet. Resultatet visade på allvarliga systembrister, som måste åtgärdas om den negativa utvecklingen med fallande kunskapsresultat och försämrad likvärdighet ska brytas. Skolkommissionen fick i uppdrag att ta fram förslag på hur skolsystemet skulle kunna förstärkas, med fokus på att höja kunskapsresultaten, öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten i undervisningen.

Väl avvägda och analyserade förslag

Kommissionen har haft en bred sammansättning från forskarvärlden, skolprofessionerna och skolhuvudmännen. Förslagen är analyserade, väl avvägda, och ett resultat av kompromisser mellan de olika intressena i kommissionen. Tanken är att förslagen ska ses som en helhet, så långt det bara är möjligt. En del förslag behöver utredas vidare, men en stor del är klara att genomföra.

Huvudförslagen har reella förutsättningar att förändra skolan i positiv riktning. Det handlar om ett behovsbaserat resurstillskott till undervisning och elevhälsa som staten ska fördela, ett nationellt reglerat och finansierat professionsprogram för lärares och skolledares kontinuerliga kompetensutveckling och karriärmöjligheter, samt införandet av en regional statlig myndighetsnivå för skolan i syfte att stödja kommuner och friskolor på ett bättre sätt än i dag. Det är av största vikt att dessa förslag genomförs, tillsammans med övriga förslag som inte kräver vidare utredning. Vi förväntar oss inget mindre än att politiken kan samlas kring dessa förslag.

Viktigt ta skolan på allvar

Det viktigast nu är att politikerna visar att de tar skolan på allvar och tar ansvar för landets elever, lärare och skolledare.

Styrkan med skolkommissionens förslag är helhetsgreppet. Det går inte att lappa och laga bristerna i skolsystemet, det kräver politisk långsiktighet och stabilitet. Att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har valt att bryta loss vissa delar av kommissionens paket och köra olika snabbspår är förståeligt, men helheten riskerar att gå förlorad om det blir en splittrad reformagenda under lång tid med mycket politiskt tjafs under loppets gång. Det är inte vad skolan behöver.

Den förra regeringen beställde specialanalysen från OECD för att kartlägga systembristerna och nuvarande regering tillsatte Skolkommissionen. Det borde därför finnas en vilja från såväl regering som opposition att komma överens om ett sammanhållet reformpaket för skolan. Det skulle dessutom frigöra energi till andra politiska frågor, där politikerna står längre ifrån varandra.

Med något enstaka undantag är de partipolitiska skiljelinjerna inom den övergripande skolpolitiken inte så stora. Att staten behöver ta ett tydligare ansvar, att lärare och skolledare behöver uppvärderas och värnas och att det krävs insatser för förbättrad likvärdighet är tämligen okontroversiellt.

Blocköverskridande beslut krävs

Vi som representerar skolans lärare och skolledare uppmanar regeringen att snarast ta initiativ till en blocköverskridande uppgörelse om helheten i Skolkommissionens förslag och att oppositionen sätter sig vid förhandlingsbordet med öppet sinne.

Den svenska skolan mår bäst av att inte bli ett slagträ i kommande valrörelse. Den nödvändiga reformagendan behöver läggas fast nu och ligga kvar även efter nästa års val!

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Johanna Jaara Åstrand

ordförande Lärarförbundet

Matz Nilsson

ordförande Sveriges Skolledarförbund