Regeringens utredning om nytt regelverk för ordningsvakter är nu redo för remiss. Frågan är viktig då antalet ordningsvakter blivit allt fler. Detta delvis som en konsekvens av att poliser i yttre tjänst blivit färre. I nuläget finns det ungefär lika många ordningsvakter som poliser i yttre tjänst.
Polismyndighetens arbetar för att utbilda fler poliser, men polisorganisationen är alltjämt ansträngd. Åren 2010–2020 har antalet anmälda brott ökat med hela 13 procent. Till problembilden hör också den växande organiserade brottsligheten.
Avlastar polisen
Ordningsvakter avlastar i dag polisen med ordningshållning och mindre allvarliga förseelser. Det kan ske i än större omfattning så att poliser kan fokusera på mer allvarlig brottslighet. Något som också är i linje med Polisförbundets vilja att uppvärdera polisyrket.
I utredningen föreslås hur ordningsvaktslagen kan bli till större nytta för polisen och medborgarna. Regering och riksdag bör dock gå längre och se till att potentialen med ordningsvakter utnyttjas fullt ut. Genom att:
1. Möjliggöra för kommunerna att i större utsträckning använda ordningsvakter. Efter en behovs- och riskbedömning bör kommuner fritt få anlita ordningsvakter från auktoriserade bevakningsbolag, utan överprövning av polisen. I dag nekas kommuner för ofta att nyttja ordningsvakter. Vi befarar att utredningens förslag inte kommer ändra detta förhållande.
2. Stärka kontrollen av den som ska bli ordningsvakt. Ordningsvakter bör omfattas av krav om medborgerlig pålitlighet och kontrolleras av Säkerhetspolisen, i likhet med kontrollen av poliser. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att utredningen föreslår att ordningsvakter ska ges utökade befogenheter. Kontrollerna behöver även en tidsfrist för att säkerställa säkerhetsföretagens personalförsörjning.
3. Ge ordningsvakter större befogenheter. Utredningen föreslår transporter av omhändertagna. Därtill bör ordningsvakter kunna skriva ut böter för till exempel nedskräpning, på motsvarande sätt som parkeringsvakter för felparkering. Staten ska dock inte vältra över kostnader på det privata. Ordningsvakter ska stå under polisens befäl, men polisen kan inte ges ovillkorad rätt att beordra ordningsvakter att utföra uppgifter.
4. Låta utbildningen ske utanför polisen. Polisutbildningen bedrivs av högskolor och likaså bör ordningsvaktsutbildningen utföras av andra än polisen. Det sparar skattebetalarna pengar, frigör polisresurser och säkerställer tillgång på ordningsvakter. Polisen bör dock fortsatt hantera antagning och utbildningsinnehåll, som för polisutbildningen.
Sverige har allvarliga problem med brottslighet. Därför behövs fler poliser och ordningsvakter med bättre förutsättningar att stötta polisen – utan att överta dess ansvar.
Sverige har allvarliga problem med brottslighet. Därför behövs fler poliser och ordningsvakter med bättre förutsättningar att stötta polisen – utan att överta dess ansvar. Med pragmatiska lösningar kan vi bättre bekämpa kriminaliteten och öka tryggheten för medborgarna.
Joakim Söderström, vd Säkerhetsbranschen