Mats Rosenkvist, Successful Schools Sverige
Mats Rosenkvist, Successful Schools Sverige

Ge lärarna feedback – få bättre skolresultat

Mycket görs för att på sikt höja de sjunkande elevresultaten. Men det som går att ta tag i redan nu och snabbt ger garanterat resultat är feedback till lärare kring deras undervisning. Något som bara 11 procent av lärarna får i dag, skriver Mats Rosenkvist, Successful Schools Sverige.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    <strong>Mats Rosenkvist</strong>
    <br> Successful Schools Sverige
   </br>
Mats Rosenkvist
Successful Schools Sverige

De 20 starkaste verktygen för att förbättra elevernas resultat handlar alla om vad och hur läraren tänker och gör i klassrummet. Högpresterande lärare förmedlar tre gånger mer inlärning än lågpresterande lärare, per läsår. Samtidigt är myten om att man föds till att vara en bra lärare just bara en myt. Alla lärare kan få möjlighet att bli bättre och bättre genom att dela erfarenheter och få feedback. Trots det så får enbart 11 procent av landets lärare feedback på sin undervisning, enligt en undersökning gjord av Novus. Det innebär att få lärare får känna sig sedda och uppleva glädjen i att utvecklas i sin yrkesroll.

ANNONS

Systematisk feedback till lärare och kollegialt lärande är de två mest outnyttjade möjligheterna till att förbättra elevernas resultat på kort sikt. Detta är extra viktigt när det nu råder brist på behöriga lärare i landets klassrum.

Det finns skolor och kommuner som har fokuserat på feedback till lärare och som har visat att det går att nå bättre resultat i skolan på några år. Ett exempel är Filipstads kommun där alla rektorer fick utbildning i coachande samtal 2010. Sedan dess har man arbetat med systematiska lektionsobservationer och coachande samtal tillsammans med lärarna. Lärare känner sig lyfta och att de får stöd. I juni 2017 nådde man ett delmål: meritvärdet över 230 (från 192 år 2010). Filipstad har, som många kommuner, haft extrema utmaningar med nyinflyttade elever men står ändå emot trenden med fallande elevresultat.

Ingen föds till bra lärare

Elisabeth Green avlivar i boken Building a better teacher myten att man föds till att vara en bra lärare. Läraryrket är en konst och ett hantverk som man lär sig och över tid kan utvecklas i. Precis som för andra yrken sker det genom utbildning, erfarenheter, feedback, titta på hur andra duktiga yrkesutövare gör, träning, feedback … Det finns således en formel för fler fantastiska lärare som blir bättre och bättre på att hjälpa elever med att lära sig och behärska förmågorna och kunskapskraven i läroplanen.

ANNONS

Eric Hanushek vid Stanford University (Economics of Education Review 30) har forskat kring hur mycket lärare påverkar elevers inlärning. Högpresterande lärare förmedlar 1,5 läsårs inlärning per läsår till eleverna; lågpresterande lärare enbart 0,5 läsårs inlärning. Hans forskning är förvisso inte genomförd i en svensk kontext men alla som har gått i skolan har upplevt att man lär sig mer av vissa lärare än av andra.

Novus ställde under föregående läsår frågor till lärare i grund- och gymnasieskolan på uppdrag av Succesful Schools Sverige. 35 procent av lärarna uppgav att de hade fått besök någon gång de två senaste terminerna av rektor, förstelärare, kollega eller handledare. Det var dock bara 11 procent av alla lärare som fått någon form av ordnad feedback. Detta pekar på att lärares möjlighet att få feedback, få känna sig sedda och uppleva glädjen i att utvecklas i sin yrkesroll är en nästan outnyttjad möjlighet.

Tidningen Skolvärlden presenterade nyligen undersökningen Så tycker lärarna om sin rektor. Då framkom kommentarer från lärare som exempelvis berättade: ”Jag har haft lektionsbesök av rektorer – 1975, 1977 och 1978”.

Skolinspektionen saknar rutiner

Dessa två undersökningar innebär att det som är kärnan i skolans systematiska förbättringsarbete – fokus på bättre undervisning – är det som är minst systematiskt. Rektor är enligt Skollagen juridiskt ansvarig för kvaliteten på undervisningen på sin skola och att eleverna får möjlighet att lära sig det som de har rätt till. Skolinspektionens nuvarande inspektionsstruktur innehåller dock inga rutiner för att fånga upp om rektorerna är ute i klassrummen och har fokus på att utveckla undervisningen.

ANNONS

Tre konkreta förslag för bättre elevresultat på kort sikt:

1. Rektors pedagogiska och systematiska ledar-skap ute i klassrummen. Läraren är den viktigaste resursen i ett ämne och rektorn för hela utbildningen. Därför måste rektorer och skolhuvudmän nu tillsammans fokusera på och göra det möjligt för rektorer att ta ansvar som pedagogiska ledare ute i klassrummen med systematiskt fokus på undervisningens kvalitet och resultat. Det finns underlag för detta arbete som utgår ifrån forskning kring god undervisning och gott ledarskap i klassrummet.

2. Kollegialt lärande systematiskt tillsammans. Helen Timperly, University of Auckland, har i sin forskning visat att kompetensutveckling där lärare är involverade tillsammans på riktigt har bäst effekt. Inom skolans värld kallas det för kollegialt lärande och är en av de mest utbrett accepterade ambitionerna i svensk skola. Många skolor och kommuner uppger att de arbetar med detta, men Novus undersökning pekar på att även detta är ett stort utvecklingsområde. Lärare behöver bättre och organiserade möjligheter till att ge varandra feedback och utvecklas tillsammans i vardagen.

3. Öppna klassrumsdörrarna. Undersökningen via Novus visade också att det var enbart drygt hälften av lärarna som ville ha besök i sitt klassrum. Detta bidrar till att lärare är ett ensamyrke och till en kultur där klassrumsdörren är stängd. Varje enskild lärare måste vara öppen för feedback. Förändra kulturen, stötta lärarnas professionalitet och vilja att bli bättre och bättre.

ANNONS

Mats Rosenkvist

Successful Schools Sverige

ANNONS