Ge inte upp!

Att arbeta med vuxna aktiva missbrukare är bland det svåraste som finns. Metoden som Kallebäckshemmet har använt sig av är bra, fortsätt med den, men ge personalen rätt stöd, skriver bland andra Bo Hejlskov, psykolog.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

När vi läser GP:s artiklar om verksamheten på Kallebäckshemmet (GP 19-22/7) blir vi ledsna. Ledsna för både personalens och de boendes situation. Vuxna missbrukare är bland det tuffaste man kan arbeta med. De är en målgrupp som misslyckats många gånger i sitt liv och som är vana att omgivningen inte tror på dem. De saknar ofta fungerande relationer och har ofta bristande förmågor att kommunicera med sin omgivning. De har överlevt genom att alltid vara på sin vakt, där anfall ofta är bästa försvar.

Att arbeta med människor med denna bakgrund ställer stora krav på personalen. Det krävs en personalgrupp med de bästa verktygen i såväl bemötande som metoder för motivationsarbete. Men innan detta ens är möjligt måste man ha verktyg för att skapa allians och goda relationer som bygger på tillit. För att göra det måste personalen känna sig trygg i sig själv och i sin arbetsgrupp. De måste få det stöd de behöver för att stå ut med och hantera de situationer i arbetet med ”svåra” målgrupper. Detta är den största utmaningen i allt arbete inom behandling, vård och omsorg där det inte finns några genvägar.

ANNONS

Valet att arbeta med lågaffektivt bemötande (LAB) är bra! Själva har vi arbetat med LAB i 10 respektive 15 år. Det gör skillnad för dem vi finns till för i vårt dagliga arbete.

Ger tryggare och säkrare miljö

I artiklarna framkommer det att man sätter likhetstecken mellan enhetens dåliga arbetsmiljö och lågaffektivt bemötande. Vår erfarenhet är dock att det snarare leder till en tryggare och säkrare miljö för alla parter. Ett lågaffektivt bemötande måste kompletteras med andra verktyg för personalen, där det dagliga stödet utgör det bästa förebyggande arbetet för utmanande beteenden. Ett stöd som pågår hela dygnet och inte enbart i de stunder affekterna stiger eller i kravsituationer.

Den vanligaste missuppfattningen om LAB är att ”personalen inte får göra någonting”. Men det är just en missuppfattning. LAB ställer stora krav på personalen. De måste ha kontroll på sig själva och sina egna affekter och kunna ta ansvar för situationer som uppstår. Du ska agera, men du ska göra det vid rätt tillfälle.

Implementeringsstöd är mycket viktigt – där personalen får återkommande handledning och stöd i hur de ska agera när de ställs inför utmanande beteende. Att implementera en ny metod eller nytt förhållningssätt tar tid. När vi läser om de avvikelser som redovisas i artiklarna skulle vi även vilja råda verksamheten att komplettera LAB med Studio III som erbjuder verktyg för personal att hantera extremt utåtagerande beteende på ett lågaffektivt vis.

ANNONS

Bo Hejlskov

leg Psykolog

Jeanette Johansson-Ånmark och Jennie Linde

Humana Individ & Familj

ANNONS